Det här inlägget borde skrivits för några veckor sedan, men.. det har varit mycket på jobbet så jag har inte haft ork.
Efter ha läst en hel del på Alternativ.nu om det här med grisar och vintern så bestämde vi oss för att bygga om hagarna lite. Tidigare så hade grishagen ett aggregat och fårhagen ett. Vi har lärt oss från olika människor att dessa aggregat kan hantera väldigt väldigt långa stängsel, så att köra ett på varje (liten) hage kändes lite dumt.
Fortsätt läsa Vintersäkra grishagen
Måste tyvärr meddela att kycklingen is no more =(
I morse levde den och sprang runt och pep som vanligt men när jag kom ut vid 11-tiden så låg den död på marken. Inga synliga skador så vad som hänt är svårt att veta.
Fortsätt läsa Död
Mörkret har entrat scenen. Vi drog tillbaka klockan i helgen och vips så var det kolmörkt klockan fem på eftermiddagen. Kylan står på vänt om kröken, under månklara nätter vågar den sig fram och inspekterar sina kommande ägor. Lämnar efter sig en hinna vit frost så vi inte glömmer vad som komma skall.
Det är något sällsamt med den här tiden på året. Väntan på vintern ligger i luften samtidigt som dagar med sol påminner om sommarens värme. Marken är täckt med höstens gyllene löv och småfåglarna söker sig närmare för att se vart de kan finna mat i vinter.
… och är en kycklingdödare.
Ni minns kanske att det var tre ägg som hönan Selma ruvade på. Jag tog som sagt in äggen då hon hade klivit av dem och de hade svalnat något. När jag då rådslog med Daniel kring vad vi skulle göra med dessa ägg så hittade sig en liten näbb ut och pickade på min handflata.
Vi knackade upp ägget lite och lade tillbaka det samt de andra två äggen i redet och plockade tillbaka Selma så hon ruvade på dem igen. Dagen efter så kvittrade den lilla kycklingen glatt under sin mamma och de andra äggen förhöll sig stilla. Jag pratade med Lisette Vincent som är uppfödaren till våra höns om hur vi skulle göra med det lilla livet och allt därikring. Fick mycket bra information och hon sa det att såvida inte kycklingen skulle tas bort från hönan, eller i de fall då hönan får väldigt många kycklingar, typ 15, så behövs ingen värmelampa. Mamman tar hand om kycklingen bäst, i alla fall nu när det inte är minusgrader ute. Däremot rekommenderade hon att köpa startfoder till den/de lilla.
Hon tipsade också om att ta bort de andra äggen om de inte kläcktes inom ett-två dygn eftersom annars finns risken att hönan fortsätter ruva äggen och struntar i kycklingen som upptäcker världen. Därför plockade vi in de andra äggen efter någon dag och knackade försiktigt upp dem i köket för att se om det var något däri. Till vår stora lättnad var det bara två ”vanliga” ägg med vita och gula. Phu tänkte vi, de var obefruktade!
Sen satt jag i bilen påväg upp till Stockholm då Daniel ringde. Han höll på att göra hamburgersmet och skulle kläcka ett ägg däri varpå det inte kom något ägg men i skalet fanns en död, fullt utvecklad kyckling! Han försökte med ett till ägg och samma sak hände där. Vi funderade ett tag på vad som hade hänt, hade någon höna tjuvruvat några ägg? Det vore orimligt eftersom vi tar in äggen i väggredena varje dag.
Sedan kom jag på det. I ivern över den lilla näbben som pickade ut ur ett av äggen jag höll i handen så lade jag ner både de två ruvade äggen OCH två nyvärpta ägg på köksbänken… Jag tog alltså tillbaka FEL ägg till Selma, utöver den lilla som börjat kicka fram.
Så ja, hej, jag heter Jessica och är en kycklingdödande vegan. Har börjat komma över det hela nu och intalar mig att det var tuppkycklingar jag dödade. Ibland är det väldigt surt att lära sig genom sina misstag.
Tills nästa gång så fick vi tipset att skriva datum på äggen så slipper vi blanda ihop dem igen.
Den lilla överlevaren är i alla fall hur som helst pigg och glad. Den springer runt och piper och verkar vara ett nöjt ensambarn!
Igår föddes gårdens första kyckling!!!
Selma har ju legat och ruvat i ca tre veckor nu och igår när jag kom in i hönshuset hade hon gått av äggen för att lägga sig att ruva i ett rede uppe på väggen. Jag kände på äggen som hunnit svalna något och tog sedan det nya ägg hon lagt sig att ruva på.
När jag överlagt med Daniel så tog vi in äggen för vi tänkte att hon ändå övergivit dem så antagligen fanns det inget levande däri. Jag tog in dem och hade alla tre äggen i handen när jag plötsligt kände en rörelse mot min handflata och det visade sig att en liten näbb stack ut ur ägget! Daniel trodde ändå det var en dödfödd kyckling så vi knackade upp ägget lite till för att se. Jag tyckte mig se att den rörde sig lite grann och propsade på att den levde. Så gick jag ut med äggen igen, även det vi knackat upp lite och lade tillbaka Selma på äggen.
Imorse vid frukost hörde vi inget men då var vi lite stressade också så nu på dagen när jag var och kollade henne så hörde jag lite pipande från under henne! Snabbt hämtade jag Daniel och slängde in valpen så gick vi båda tillbaka. Det visade sig att det var den lilla kycklingen som vi hjälp på vägen som nu kikade fram från under mamma Selma! Nu ska jag ringa vår uppfödare och se hur man gör med en nyfödd kyckling! =D
Hej hopp vad det varit aktivt här på gården den senaste tiden! Vi har haft besök av både släkt och vänner vilket alltid är otroligt uppskattat! Fortsätt läsa Fåren är klippta och grisarna har fått ett rymdskepp!
Vår fina lilla valp växer och växer! Hon är nu fem och en halv månad och vi har nu hunnit gå på fyra ”lektioner” på valpkursen. Oj vad hon tycker det är roligt där! Massa andra roliga valpar och elaka matte låter henne inte leka med någon! Mycket skällande och dragande i kopplet har det blivit men jag vill tro att hon har lugnat sig lite sen första tillfället i alla fall.
Jag är än så länge nöjd med kursen, vi går på Kalmar Brukshundsklubb tillsammans med cirka tio andra valpar mellan tre till nio månaders ålder. Det har varit svårt att få henne att fokusera på mig vid övningar men jag har fått bra tips från instruktörerna. Bland annat så har jag lärt mig att godis inte funkar som belöning när det finns andra hundar i närheten. De andra hundarna är ju sååå mycket roligare än godis! Så där har jag nu börjat aktivera henne mer med lek så hon får fokus på mig och det fungerar superbra! Vi har därför hennes ”speciella” leksak nu som hon bara får leka med vid speciella tillfällen och bara med oss. På så sätt blir den leksaken otroligt rolig och värdefull i hennes värld. När den kommer fram så finns (nästan) inget roligare utan hon gör precis vad som helst vill för att få leka lite med den!
Detta med att leka med valpen har jag också fått lite tips på. Jag brukar vanligtvis kasta pinne och ha lite dragkamp med henne. Hon är en väldigt lätt hund på det sättet att hon älskar att leka och kommer tillbaka med leksaken när man kastat iväg den för att få leka lite till. Just detta med dragkampen har vi nu, på tips från instruktörerna, börjat aktivera oss själva lite mer i. Dels innan hon fått tagit leksaken så drar vi runt den på golvet, runt oss, bakom henne, bakom oss så hon verkligen får jaga den! Leksaker med lite längd på typ ”roadkill” är ypperligt för detta. Oj vad det är skoj! =D När hon sen fått ett ordentligt tag i den så kör vi dragkampen runt i en stor åtta samt buffar/gosar med den handen som är fri så det blir lite fysisk kontakt mellan henne och oss. Det märktes direkt att hon tyckte det blev ännu roligare/mysigare att brotta/kampa då!
Det som jag känner att vi behöver träna mycket på är att få henne att inte dra så mycket i kopplet när vi är ute och går tillsammans med andra människor i grupp. När man går på stan med henne så är det inga problem. Det är när man är flera människor som går tillsammans som hon drar väldigt mycket. Jag tror det kanske beror på att hon vill valla ihop alla till en flock, eller så är det bara så att hon vill leka med alla samtidigt. Hur som så ska vi träna på att gå tillsammans med andra och att dessa även ska få gå en bit framför eftersom det är det som hon tycker är jobbigast. Ska bara samla ihop en bunt tålamod först 😉
En annan sak som vi försöker få ordning på är hennes enorma glädje när hon får hälsa på andra människor. Eller, mest är det när folk kommer hem hit, hon blir überglad och skäller och har sig för att få uppmärksamhet. När hon väl får det blir hon så glad att hon kissar på sig. För att hon inte ska behöva bli så uppjagad, både för hennes egen skull och för besökande, så kör vi nu på en enda regel. Folk får inte hälsa på henne innan dess att hon lugnar ner sig. De flesta är ganska bra på att förstå vad vi menar vilket underlättar! ”Problemet” har blivit mycket bättre sen vi började köra med det stenhårt. Med nya folk hon träffar så brukar hon lugna ner sig inom loppet av ett par minuter. Med gamla som hon träffat som valp och ÄLSKAR så tar det lite längre tid och där måste vi vara tråkiga och säga till folket att inte hälsa så hjärtligt. Man kan tycka att det bara är en valp och hon att det är bra att hon blir glad av folk osv men jag tror inte det är bra för henne att bli SÅ glad att hon inte kan hålla sig. Dessutom ska hon inte överfalla alla som kommer innanför grinden bara för att hon blir glad. Vi har en del allergiker samt några som är hundrädda inom familjen så där ska hon inte gå fram alls. Som sagt, det blir bättre och det är ändå härligt med en valp som gillar folk! =)
Åh, långt där borta går de fina hönsen…
Snääälla, kan inte jag få jaga dem? 😉
Nästa inlägg blir om fåren som äntligen är klippta!
Fåren har varit ute på bete ett tag nu och det börjar bli ont om grönt i deras hage. Eftersom de bara går på 1/4 av ängen så kände jag att de ju borde få äta det som är utanför deras hage också då det gräset annars bara går till spillo! Jag tog därför bort eltrådarna vid ”entrén”, vi har handtag på båda sidor av ingången så man kan ta bort trådarna helt, och tog med mig fåren ut på nya betet!
Nämnas bör också att våra får nu är otroligt sociala och kommer galopperande så snart man kommer in i hagen. Har man dessutom en hink med tackfor och havre med sig så lämnar de inte min sida om jag så skulle knata hela vägen in till byn. =)
Jag inväntade hela flocken innan jag begav mig ut genom ingången så ingen stackare skulle bli kvar på fel sida elstängslet sen gick jag och skramlade lite med hinken tills vi var ute mitt på fältet. Självklart blev de lite distraherade av grisarna som nyfiket kom fram till sitt stängsel för att kolla vad som hände på andra sidan men efter en kort glo-tävling så insåg fåren att det fanns roligare saker på ängen än två instängslade grisar.
Lite nervöst var det allt första gången då de ändå ger sig iväg en bra bit från mig men de har en härlig rutin som de upprepar var 5-10de minut. Det börjar med att ett av fåren, ofta med Rakel eller lammet Kristina i täten, tittar upp från gräset, ser mig, börjar galoppera mot mig och bräcka vilket får igång resten av flocken som avbryter betandet och kommer i full fart till mig och stannar ett par centimeter framför/runt mig. =)
De brukar då få ett smakprov från hinken som jag annars håller tätt intill för att kunna skramla lite med ifall de skulle röra sig för långt bort.
De brukar få vara ute och beta i någon halvtimme-timme sen skramlar jag lite och börjar gå tillbaka till ingången varpå hela flocken sitter klistrade runt mina ben. Vi går in till mitten av deras hage där jag lagt en planka som jag strör ut innehållet från hinken på. Där blir de då kvar medan jag i lugn och ro kan fästa tillbaka stängslet vid ingången!
Jag vill snart börja släppa ut hönsen också men först vill jag sätta upp ett hönsnät mot vägen ifall de skulle få för sig att knata iväg åt det hållet. Under tiden så sysselsätter jag mig med att berika deras miljö i hönsgården! Jag har skruvat upp lite grova grenar, ställt in lite gamla sågbockar som fanns här på gården och skruvat upp en skiva så de har ett litet gömställe under den och en liten plattform att stå på. Så brukar jag varje dag klippa lite sly och sätta in åt dem, både så grönskan ger lite skugga och så att de har något grönt att äta! Vi har också byggt upp en liten stenmur för att hålla nere hönsnätet samt för att göra det lite mer dekorativt!
Sågbocken och den understa grenen är de som är mest populära än så länge!
Katterna har vågat sig längre och längre från huset och syns nu smyga runt även på gårdsplan. Musfällorna i stallet är därför borttagna då de inte ska råka illa ut och istället kunna få lite träning 😉 De utforskar de flesta ställen med stor nyfikenhet och ibland lite väl stort mod, Birgitta valde idag att ta en tur uppe på taket till brygghuset till exempel.
Sist men inte minst vår lilla Astá som idag var på sin första klass på valpkursen där hon skötte sig över förväntan! Första gången nu så var det mest för oss ägare att gå igenom lite teori och lära känna varandra i gruppen så valparna fick sitta med oss inne i lektionsrummet och träna på att vara passiva. Jag trodde hon skulle skälla sig gul och blå eftersom hon väldigt gärna gör det när andra hundar är i närheten men hon var förvånansvärt tyst! Skällde till lite då och då men inga sådana ihållande sessioner som jag fasade för! Hon lade sig till och med att sova en kort stund. Det ska kanske tilläggas att jag hade med korvbitar som hon fick lite då och då när hon var duktig/tyst vilket säkerligen hjälpte!
Hon är relativt duktig på att stanna vid grinden och vid dörren för att invänta vårt ”varsegod” innan hon går utanför! Det sitter givetvis inte till 100% ännu men hon ju bara 4,5 månad så jag tycker hon är duktig! Kommandot ”tack” (loss) kan hon väldigt bra, hon älskar ju att leka med en och därför har det varit väldigt lätt att träna in detta kommando! ”Låt bli” dvs jag lägger något gott på golvet framför henne som hon inte får ta förrän hon får ett ”varsegod” är hon också väldigt bra på! Att ta saker ur ett vattenbad är inga problem alls och vi tränar på att sitta vid vår vänstra sida, att stanna medan vi gömmer leksak/godis samt lite gå-zick-zack-mellan-benen och ”hämta”/”apport”.
Det som går mindre bra med henne är när människor och hundar kommer hem till oss. Hon skäller som sagt ganska mycket vid dessa tillfällen för att hon blir så glad. Vi försöker därför bjuda hem så många som möjligt som orkar med att ignorera valpen som skäller (hon/de får hälsa först när hon lugnat ner sig) så hon ska bli lite lugnare. Jag tycker det går lite bättre men det beror också på vem som kommer. Vi hade besök här för ett par dagar sedan av ett par vänner och deras rottis/schäfer-tik på 7 år som är otroligt lugn och henne skällde Astá väldigt mycket på. Inte aggressivt utan mer för att få igång henne att leka vilket är väl bättre även om skallen skär i öronen på en själv. Så, som sagt, mer sån träning!
Med katterna och henne så går det jättebra nu, och vad är en kompis om inte en som accepterar att vara huvudkudde när man sover? 😉
Svar till Peter, och om det är fler som undrar! =)
Skyddet är alltså 8 meter långt och 3 meter brett. Detta för att kunna ha utrymme för 8 får med lamm samt 2 hästar. Höjden baktill är 240 cm och i fronten är den 270 cm hög vilket gör att hästarna får max vara 160 cm i mankhöjd. Vinkeln på har jag för mig blev 7 grader så de reglarna som går lodrätt och som takreglarna vilar på (de i fronten och bak) är därför sågat med den lutningen.
På långsidorna så är det 4 reglar och på kortsidan två. Vi har märkt att där det är 3 meters plank så är väggarna/plankorna väldigt flexibla så vi kommer antagligen att sätta upp enkla reglar där också bara för att stabilisera upp det hela när hästarna väl kommer men för fåren funkar det som det är! När hästarna kommer så ska vi även fortsätta med plank hela vägen upp till taket.
Enda ställena där vi har behövt förlänga reglarna är upptill i fronten och i baken, dvs där taket vilar på reglarna. Där har vi använt hålplattor för att fästa ihop de två reglarna, vi använde bara en på ena bredsidan, det räckte.
Regeln som går mellan dessa två är avkapad och där fäste vi in reglarna genom att skruva igenom den tvärgående regeln och rakt in i regeln från det hållet som det var möjligt. På den andra sidan så skruvade vi i långa (9 cm) trallskruvar diagonalt för att fästa den istället.
För att få dem alla takreglar att sitta fast medan vi passade in de andra använde vi helt enkelt sådana här!
Vi använde också vinkelbeslag för att fästa reglarna som taket skulle vila på mot reglarna som gick lodrätt. Vi använde även dessa för att fästa de tvärgående, alltså de korta reglarna som gick mellan reglarna bak till reglarna fram och dessa vinklade Pappa så att de skulle passa.
De i fronten fick alltså vinklas så de var lite spetsigare och de som skulle fästas på de bakre reglarna fick bli lite trubbigare. För att göra detta så använde han helt enkelt vinkeln som redan fanns på de tillsågade reglarna med 7 graders lutning, gereringssåg is the shit!
Takreglarna står med sin höga sida uppåt och därför får både regeln som går längst långsidorna samt längst kortsidorna plats på de reglarna som går lodrätt. (Total yta för dem att vila på är ju 95X45 mm, de vilar med sin 45 mm sida ner på halva 95 ytan. Ja, ni fattar nog mer av bilden! 😉 )
Jag ska dubbelkolla med Pappa detta med exakt lutning, jag har för mig att det var 7 grader men jag återkommer för att dementera eller oka!
Öppningarna framtill är ca 293 cm och den stängda biten är 200 cm. Ska försöka få fram Pappas ritning så ni kan se mer exakt med måtten! Taket sattes fast så att det går ut 25 cm fram, bak och åt sidorna.
Vid varje regel nertill hade vi alltså betongblock o dessa fästes fast med skruv, mutter och skiva!
Hoppas detta var till lite hjälp sålänge!
UPPDATERAT
När kylan och ruggvädret kom så byggde vi ”färdigt” vindskyddet, dvs vi har satt plank upp till en höjd på ca 2,20 utom vid ingångarna. Tanken är att köpa en köldridå i plast till ena ingången så det inte kan blåsa in regn eller snö. Fåren måste nämligen ha tillgång till en torr plats att ligga på. Om det egentligen är nödvändigt kan väl dock diskuteras, fåren ligger ändå helst ute vid höhäcken, oavsett väderlag! 😉
Det började som ett enkelt vindskydd för våra får men slutade med ett vindskydd på 24 kvm (8x3m) som har plats för 8 får (med lamm) och 2 hästar.
Vissa kanske ser ironin med att vårt vindskydd har ungefär samma storlek som Jessicas lägenhet i Stockholm, men jag får inte skratta (för mycket) åt det.
(det blir mycket bilder nu, mer fakta finns längst ner för de som vill bygga ett eget)
Allt började med alldeles för mycket virke för ett släp.
Allt hämtades i två rundor och beräknas väga runt 6-700 kg (inkl plintarna och taket som inte syns på bilden ovan). Jag lassade på allt utom taket själv. Syns mina nya muskler?
Hål grävdes och plintarna sattes ner. Jori var ute i fler timmar och mätte, vattenpassade och mätte igen. Allt skulle bli perfekt, på millimetern!
Att gräva hålen till plintarna och få dem helt rätt tog väldigt lång tid. Men när de väl var på plats, så gick hela bygget undan. Jessica började skruva fast väggarna, medan jag och Jori satte upp resterande reglar.
Det var ungefär då som fåren insåg att även de kunde hjälpa till, i alla fall med att vara nyfikna (och beta).
Nästan alla reglar är uppe.
Endast tak och främre väggen kvar.
Att såga x antal plankor är måttligt kul, men man får så roligt som man gör sig…
Taket är det sista som läggs på.
Och här är vårt färdiga vindskydd!
Vi använde 45×95-reglar överallt. Jag vill minnas att det gick åt 19 st.
Vi funderade på att göra väggarna av vanlig väggpanel, men insåg att det impregnerade hade bättre mått och ja, var impregnerade. 3m långa och det gick åt 60 st.
9 st tak-bitar (vindskyddet är 8 långt, men taket hänger ut ca 25 cm på varje sida).
Allt köptes på Bauhaus och priserna är enligt följande:
Tak: 9 * 275,75 = 2481,80 kr
Plintar: 8 * 70,95 = 567,60 kr
Reglar: 19 * 69,09 = 1312,70 kr
Väggar: 60 * 23,85 = 1431 kr
Vi både köpte skruv och använde en hel del vi hade hemma, men skulle tippa på en kostnad av ca 200 kr för det.
Byggvinklar och spikbläck hade vi redan hemma, men det handlar inte om många kronor.
Så hela bygget gick på ungefär 5990 kr.
Tack Jori för den ovärderliga hjälpen!
/ d
UPPDATERAT
Vi har i efterhand fått reda på att vindskydd till hästar inte får byggas med impregnerat virke, vilket är logiskt när man tänker efter men vi hade så mycket att tänka på att en fråga om det inte ens hann uppstå. Reglarna bör (ska?) också vara kraftigare, gärna 9×9 cm. Hur vi gör med vårt vindskydd i framtiden när vi skaffar hästar får vi se. Kanske så klär vi bara om det med en bra panel som också stadgar upp väggarna. Eller så bygger vi helt nytt och sänker nuvarande som fortfarande får gå som vindskydd till fåren. Eller så får det stå kvar som det är. =) I dagsläget så har vi i alla fall byggt upp väggarna till en höjd på 220 cm så regn och rusk inte blåser in lika lätt!
