Publicerad den Lämna en kommentar

Astá!

Vår fina lilla valp växer och växer! Hon är nu fem och en halv månad och vi har nu hunnit gå på fyra ”lektioner” på valpkursen. Oj vad hon tycker det är roligt där! Massa andra roliga valpar och elaka matte låter henne inte leka med någon! Mycket skällande och dragande i kopplet har det blivit men jag vill tro att hon har lugnat sig lite sen första tillfället i alla fall.

Jag är än så länge nöjd med kursen, vi går på Kalmar Brukshundsklubb tillsammans med cirka tio andra valpar mellan tre till nio månaders ålder. Det har varit svårt att få henne att fokusera på mig vid övningar men jag har fått bra tips från instruktörerna. Bland annat så har jag lärt mig att godis inte funkar som belöning när det finns andra hundar i närheten. De andra hundarna är ju sååå mycket roligare än godis! Så där har jag nu börjat aktivera henne mer med lek så hon får fokus på mig och det fungerar superbra! Vi har därför hennes ”speciella” leksak nu som hon bara får leka med vid speciella tillfällen och bara med oss. På så sätt blir den leksaken otroligt rolig och värdefull i hennes värld. När den kommer fram så finns (nästan) inget roligare utan hon gör precis vad som helst vill för att få leka lite med den!

Detta med att leka med valpen har jag också fått lite tips på. Jag brukar vanligtvis kasta pinne och ha lite dragkamp med henne. Hon är en väldigt lätt hund på det sättet att hon älskar att leka och kommer tillbaka med leksaken när man kastat iväg den för att få leka lite till. Just detta med dragkampen har vi nu, på tips från instruktörerna, börjat aktivera oss själva lite mer i. Dels innan hon fått tagit leksaken så drar vi runt den på golvet, runt oss, bakom henne, bakom oss så hon verkligen får jaga den! Leksaker med lite längd på typ ”roadkill” är ypperligt för detta. Oj vad det är skoj! =D När hon sen fått ett ordentligt tag i den så kör vi dragkampen runt i en stor åtta samt buffar/gosar med den handen som är fri så det blir lite fysisk kontakt mellan henne och oss. Det märktes direkt att hon tyckte det blev ännu roligare/mysigare att brotta/kampa då!

Det som jag känner att vi behöver träna mycket på är att få henne att inte dra så mycket i kopplet när vi är ute och går tillsammans med andra människor i grupp. När man går på stan med henne så är det inga problem. Det är när man är flera människor som går tillsammans som hon drar väldigt mycket. Jag tror det kanske beror på att hon vill valla ihop alla till en flock, eller så är det bara så att hon vill leka med alla samtidigt. Hur som så ska vi träna på att gå tillsammans med andra och att dessa även ska få gå en bit framför eftersom det är det som hon tycker är jobbigast. Ska bara samla ihop en bunt tålamod först 😉

En annan sak som vi försöker få ordning på är hennes enorma glädje när hon får hälsa på andra människor. Eller, mest är det när folk kommer hem hit, hon blir überglad och skäller och har sig för att få uppmärksamhet. När hon väl får det blir hon så glad att hon kissar på sig. För att hon inte ska behöva bli så uppjagad, både för hennes egen skull och för besökande, så kör vi nu på en enda regel. Folk får inte hälsa på henne innan dess att hon lugnar ner sig. De flesta är ganska bra på att förstå vad vi menar vilket underlättar! ”Problemet” har blivit mycket bättre sen vi började köra med det stenhårt. Med nya folk hon träffar så brukar hon lugna ner sig inom loppet av ett par minuter. Med gamla som hon träffat som valp och ÄLSKAR så tar det lite längre tid och där måste vi vara tråkiga och säga till folket att inte hälsa så hjärtligt. Man kan tycka att det bara är en valp och hon att det är bra att hon blir glad av folk osv men jag tror inte det är bra för henne att bli SÅ glad att hon inte kan hålla sig. Dessutom ska hon inte överfalla alla som kommer innanför grinden bara för att hon blir glad. Vi har en del allergiker samt några som är hundrädda inom familjen så där ska hon inte gå fram alls. Som sagt, det blir bättre och det är ändå härligt med en valp som gillar folk! =)

Åh, långt där borta går de fina hönsen…

Snääälla, kan inte jag få jaga dem? 😉

Nästa inlägg blir om fåren som äntligen är klippta!

Publicerad den 4 kommentarer

Film på Astá o katterna

Nu så är det nästan alltid frid mellan katt och hund här på gården! Här är en liten film på de tre sötnosarna! =)

Grisarna har fått en större hage, tidigare hade de kanske 100 kvadrat att springa runt på och nu har de minst det tredubbla! De är, som tidigare nämts, väldigt roliga, de första timmarna vågade de inte gå över till den nya hagen, minnet av att eltråden som fanns där satt tydligen väldigt hårt! Nu springer de dock runt och är så glada så! =D

Publicerad den Lämna en kommentar

Astá o katterna

Astá har äntligen vunnit lite förtroende från kattungarna, något hon kämpat väldigt hårt för denna gångna vecka! Nu söker kissarna faktiskt upp henne ibland för lite kel eller lek men hon håller fortfarande på att lära sig detta att kattungar inte tycker alla saker är lika roliga som hon. Exempelvis hennes fina gosedjurshäst som de bara ignorerar när hon kommer med eller om hon blir lite för hårdhänt i leken så försvinner de snabbare än blixten. Dock är hon förvånansvärt duktig, slickar och tvättar dem i ändan mest 😉 förutom när hon blir lite ivrig och vill börja leka ”på riktigt”. Kissarna vet dock var deras fristäder är vid det här laget!

Kattungarna har också hittat sin favvoplats i huset. De är instängda med hjälp av kompostgaller under delar av dagen och då har de köket och badrummet som de får härja fritt i. Detta dels för att vi ska kunna ha dörrarna öppna och dels för att valpen ska kunna somna, något som är väldigt svårt när extremt roliga små svarta saker springer runt. 😉

Denna inhägnad gör ju att kattungarna också är väldigt lätta att hitta. Eller att de borde vara det. Motsatsen bevisades dock när jag i helgen letade efter dem utan att hitta dem någonstans. Efter desperat letande (bland annat i kylskåpet) så fann jag dem i nedersta lådan under handfatet i badrummet. De har alltså hoppat in i den bakifrån, där vi inte visst att det fanns någon öppning. Men det visste dessa små saker så det är nu deras sovplats. Hittar man inte katterna så ligger de där.

Den besvikelse som de kommer uppleva när de inte längre får plats att krypa in där kommer inte vara nådig…

Publicerad den 2 kommentarer

Astá

Detta är då världens gladaste Astá, eller Tjakkes Ninja som är hennes namn från uppfödaren. =) Vi har haft henne hemma nu i en vecka och det har varit en väldigt rolig och läraktig vecka samtidig som jag nog aldrig varit så trött i hela mitt liv 😉

När vi hämtade henne i lördags i Värmland så åkte vi vid 7 tiden på morgonen med henne ner till Linköping där en av mina kära systrar tog examen vilket vi ju givetvis ville närvara på! Astá var lite orolig i början av bilresan men somnade ganska snabbt i min famn när Daniel körde. Vi stannade till två gånger längst vägen för att kissa henne (och oss) vilket fungerade bra förutom att hon blev livrädd för ljudet och synen från motorvägen… Inte det smartaste att stanna vid p-fickor lärde vi oss snabbt i alla fall.

Väl i Linköping så satt Daniel ute med henne i en park medan jag var på systers ceremoni. Först var hon väldigt rädd för allt men snart kom hon på att det ju var jätteroligt att springa runt på gräset och att folk var jääätteroliga!

Hon hade sen inga problem att lägga sig att vila när vi satte oss i bilen igen för att åka vidare till fikat där hon fick busa med systers två småbröder som var otroligt skojiga! Hon somnade ganska ovaggad när jag satte mig med henne i knät och då kunde vi lägga in henne i den lilla bur vi hade med där hon sov någon timme medan vi andra fikade.

Sen åkte vi hemåt och hon sov så fint i bilen igen, inget kräk, bajs eller kiss i bilen! Lycka!

Väl hemma så var allting i lägenheten väldigt spännande men inte alls läskigt så jag måste säga att jag är väldigt imponerad av henne! Hon sov sen nästan hela natten, vaknade vid 2 och vid 6 då vi gick ut och kissade.

Familjebild!

Vi var otroligt glada och tänkte att detta med valp är ju inte alls så jobbigt som folk sagt! Tyvärr blev följande nätter inte riktigt lika lugna. Nu vaknar hon ca 4 gånger per natt (vilket väl var vad vi räknat med från början i och för sig) och har mellan varven svårt att somna om igen, speciellt vid 4-5 tiden då det faktiskt är lite ljust ute. Jag tar henne flesta nätterna eftersom Daniel jobbar, vilket gör mig till lite av ett vrak just nu 😉

Vi har varit ute på lite upptäcktsfärder också i veckan, bland annat på Svinö vid Ölandsbron där hon fick stifta bekantskap med havet. Eller säger man sjön om Östersjön? Nåväl, många nya dofter som var roliga att undersöka och vattnet var väldigt spännande men läskigt som attan när det attackerade tillbaka helt utan förvarning!

Vi är väldigt glada över att hon faktiskt inte skäller åt allt som hon anser vara läskigt. Inte ännu i alla fall ska man kanske tillägga, ta i trä! När något är läskigt springer hon lite bort från det och gnyr i värsta fall lite. Nu de sista dagarna har hon även börjat komma till mig för att söka skydd när något är farligt vilket jag försöker berömma henne för så mycket som möjligt! De flesta saker som hon först uppfattar som läskiga kommer hon ganska snabbt över, vind i träden eller fåglar som skriar exempelvis och dessa saker som faktiskt ÄR ofarliga får hon givetvis inget beröm för om hon skulle komma till mig. Det som hon fortfarande kommer till mig om är framförallt bilar/moppar som rör på sig och det är något jag vill att hon ska ha respekt för, därför berömmer jag som sagt mycket då hon kommer vid dessa tillfällen! =)

Gnyendena har varit lite svåra att tolka eftersom de kan betyda allt från ”jag är uttråkad” till ”jag är trött men jag väääägrar sova” och ibland även ”jag vill kissa!”. Från början tänkte vi att vi ignorerar henne när hon låter eftersom vi inte vill uppmuntra det beteendet men har kommit fram till att vissa gnyenden ska man faktiskt reagera på, annars blir det lite pölar 😉 Men vi har börjat lära oss läsa henne ganska bra nu så det blir färre och färre olyckor. Hon har även varit lite lös i magen (jättehärligt när man ska plocka upp…) men jag antar att det mest beror på att hon äter så himla mycket gräs, jord och mossa när hon är ute. Klöverblommor är det absolut godaste som finns! Blir hon inte bättre i magen så får vi börja med risavkok som alla rekommenderar men jag tror som sagt att hon kommer lära sig undvika vissa saker snart 😉

Gräs är både roligt att springa i och gott att äta! Bästa bästa!

Så dagarna här hemma går för min del ut att försöka vila när hon vilar, samtidigt som vi försöker att aktivera henne lagom mycket så hon inte ska bli allt för pigg på kvällar och nätter. Har vi gjort för lite under dagen blir hon jobbig på kvällarna och kan inte komma ner i varv nog för att sova utan då ska allt bitas på istället. Antagligen för att hon inte är tillräckligt trött i huvudet för att sova mer även om hon faktiskt ÄR trött rent kroppsligt.

På nätterna sover hon i en kompostgallerbur vid vår säng där vi ställer hennes säng, om dagarna sover hon lite var stans men helst under stolarna i köket!

Köket är även det ställe som vi håller oss till under dagarna. Vardagsrummet är kvällsrummet och där finns lite för mycket som är lite för roligt så än så länge. Därför är vi bara där när hon är tillräckligt lugnt för att kunna hantera det utan att gå över i hyperaktivitet! =)

Bra saker jag lärt mig än så länge som jag kan rekommendera andra:

Ättika! Om man vill ha hela stol- och bordsben så kan man stryka ättika över dessa, då kommer valpen absolut inte bita på dem. Det är även att starkt rekommendera för sladdar som inte kan städas undan.

Observera valpen mycket, det är så man lärs sig förstå sin valp.

Ha en matskål som inte flyttar sig så lätt och därpå gör läskiga ljud. Astá blev snabbt av med aptiten om det lät för mycket av skålar som puttades eller tippades till när hon åt. Första dagarna fick vi leka i henne maten men nu äter hon oftast väldigt glatt.

Lunch och middag är de populäraste målen.

Torkade grissvansar är super för att få lite tuggträning och för att få lite tid för sig själv om det behövs 😉

Gosa och lek lagom mycket. Gos kan innebära lite småbit från valpen men skrik till om den biter för hårt. Håll aldrig fast valpen utan låt den känna att allt gos är frivilligt och härligt!

Astá behöver dock hållas fast om hon blir överaktiv, då kan hon inte komma ner i varv själv för att somna (vilket är väldigt tydligt vad hon då behöver). Då håller vi i henne ett litet tag tills hon lugnat sig, varpå hon alltid går iväg och dricker och sen slocknar.

Det var vad jag kom på nu, fyller på listan när jag kommer på något nytt!

Publicerad den 2 kommentarer

Vovve!

Ett microinlägg, vi är i värmland och semestrar (antagligen för sista gången i våra liv 😉 ), byggt flotte och åkt på denna 1 mil längst Klaraälven, fantastiskt härligt!

Vi har även hälsat på valparna igen och fått reda på vilken av sötnosarna vi får ta med oss hem på lördag och det blir denna lilla skönhet! =D

Mer om flottfärden, och även våra grisflickor (eller gyltor om man ska vara korrekt) som vi nu köpt senare! Tjing!

Publicerad den 4 kommentarer

Wiiii!

Nu går allt med en rasande fart här! Så fort vi fick klart med gården så har saker och ting bara accelererat på ett något oväntat men trevligt sätt.

Jag har nu slutat skolan, eller rent teoretiskt så har jag det i alla fall även om jag har en del småuppgifter kvar att göra. Ska sätta mig i morgon för att lära mig räkna foderstater exempelvis, en bra sak att kunna känner jag!

Annars så har vi nu varit på sista gärdsgårdskursen där vi fortsatte med gärdsgården som vi börjat med. Det gick relativt fort när vi var fyra personer så när vi börjar bygga gärdsgård så är alla välkomna att komma hit för att hjälpa till! Att bygga är inte klurigt, det handlar bara om att få in lite teknik när det gäller att tvinna vidjorna av gran som man knyter ihop störarna med. När man väl fått in förståelsen för det, och när man hittar på ett sätt för att få tillräckligt med styrka då man tvingar ihop stakarna, så är det väldigt lätt!

När vi fick reda på inflyttningsdatum (6 juli) till gården så började vi titta runt lite efter djur.

Hunden är ju redan klar, henne väntar vi ju bara på att hon ska bli tillräckligt stor för att få flytta hit! Dock så vill vi ju även ha katter som kan äta alla möss som i sin tur vill äta upp vårt djurfoder. Katter brukar ju aldrig vara problem att köpa tycker jag, folk brukar ju ha svårt att bli av med kattungar! Jag blev därför ganska förvånad när jag sökte på Blocket i hela Kalmar län och endast fann två kattungar till salu som fanns norr om Oskarshamn! Bedrövad berättade jag detta för en vän som då berättade att hennes kompis katt just fått ungar! Ringde och pratade med denne vän och visst, bondkatten hennes hade fått två kattungar! Klappat och klart, jag åkte och hälsade på henne och pyttisarna som då bara var 10 dagar gamla och vi hämtar hem dem till gården i mitten på juli =)

Näst i kedjan var ju då hönsen, så jag sökte runt på lantrasernas hemsida för höns, kackel.se, men där hittade jag inga annonser för Skånsk Blommehöna. Sökte då runt på google och hittade en gård här i Småland som har dessa och som även är med i genbanken! Dessa höns är dock väldigt populära så det finns en väntelista. När det kommer till genbanks-hönsen så är det så att man får inte använda sig av ägg-kläckningsmaskiner eftersom man vill bevara deras naturliga beteende att ruva sina ägg. Hönsen och tupparna måste sen vara 8 veckor innan de får säljas just för att de ska präglas av mamman så vet hur ”riktiga” höns ska bete sig. Allt detta tycker jag är jättebra, så vi får se när vi får våra kycklingar!

Därefter började vi titta efter får. Roslagsfår har vi kommit fram till att vi vill ha. De ska vara sociala och lätta att ha att göra med. De är duktiga på att beta och klarar sig bra även på magert bete. Vi tittade på en del annonser men de flesta fåren som fanns där låg väldigt långt bort geografiskt och eftersom jag vägrar köpa djur utan att först sett över dem så kändes det lite jobbigt. Sen fann vi en annons på tackor och lamm som var till salu i Östergötland, vilket är någolunda i närheten av oss!

Vi åkte dit i torsdags och hälsade på. Fåren var väldigt söta, mindre än jag trodde de skulle vara men allt verkade vara helt ok så vi köpte 2 tackor med varsitt tacklamm och tre fjolårstackor att hämta i början/mitten på juli.
Ägaren har också varit väldigt mycket inne på genbanksraser och de bodde i en fantastisk liten gård med massor av körsbärsträd som stod i full blom! De hade även ett par åsnor som var heeelt bedårande!

Så var allt klart där, jag åkte iväg till Italien med mamma och två av systrarna över helgen för att sedan fortsätta upp till Värmland och hälsa på valparna. Så i måndags kom jag till ett sommrigt Sunne och då fick jag veta från Daniel att våra sju får hade blivit åtta! En av fjolårstackorna hade lammat under natten! =D Otippat och väldigt skoj!

Sen åkte jag då till Tjakkes Kennel där jag blev helt överrumplad av åtta superhärliga valpar resten av måndagen! Sååå söta, ville ta med mig alla hem på en gång! De är otroligt sociala och fulla av energi! Det var väldigt mysigt att vara där och jag och Cecilia (uppfödaren) pratade mycket och jag fick höra många roliga historier om hennes hundar!

Det är fortfarande inte helt bestämt vilken valp som ska till vilken valpköpare. Hon vill se lite hur de utvecklas mer och vilka personligheter de får så rätt ägare får rätt valp vilket jag tycker är vettigt! Vi släppte ut dem i valphagen på tomten i måndags när jag kom och det var första gången de var ute. Inte var de osäkra för det, snarare tvärt om, de blev otroligt lyckliga över att komma till något nytt som de kunde utforska!

Sist i djurväg (för detta år!) så ska vi antagligen åka och titta på ett par grisar i veckan… Fullt ös, minst sagt! Vi har även fått godkännande från Jordbruksverket att ha djur på vår gård nu så vi har fått ett produktionsplatsnummer. Sånt måste man ha om man ska ha får, getter, kor, grisar osv. =)

Vi har nu även köpt en bil som kan passa vårt ”nya” liv. Vi håller alltså på att sälja vår fina Chrysler PT Cruiser cab och har istället inskaffat en Ford Mondeo. Näst i tur är att hitta en djurtransport…

Publicerad den 2 kommentarer

Vinst och förlust

Som sagt så gav annonsen otroligt mycket större respons än vi någonsin vågat hoppas på. Jag tror det ringde totalt nästan 25 personer som ville sälja sina gårdar till oss. Av dessa så var en del för långt bort geografiskt, andra för långt bort standardsmässigt och vissa för långt ifrån den arealen som vi vill ha och behöver. Kvar blev fem gårdar som vi varit och tittat på. Det vi kommit fram till är att det är väldigt svårt att hitta något som är exakt rätt. Det är antagligen omöjligt och tyvärr har ingen av gårdarna vi tittat på levt upp till alla våra önskemål. Trots detta så var vi med och bjöd på en av gårdarna men den budgivningen vann vi tyvärr inte. En annan gård på Öland var väldigt fin och som låg i ett område som verkar vara toppen. Där låg dock inte gården och markerna anslutna till varandra vilket fick oss att avstå från att buda.

Med andra ord så är vi nu tillbaka på ruta ett men med lite fler referensramar kring vad vi kan få för vår tänkta budget. Det blir alltså att fortsätta leta på hemnet och i tidningar efter något som är till salu, kanske kommer vi även sätta ut ytterligare en annons om ett tag ifall inget dykt upp.

Det var förlusten då. Vinsten är att uppfödaren ringde i torsdags och åtta små valpar har kommit till världen! Av dessa så var fem stycken tikar så i början på juni åker vi upp till Värmland och hämtar hem vår valp! Vårt första djur som kommer till Daje gård, vilken ännu inte existerar som någon egentlig gård men ändå. =) Vi är väldigt glada och jag sitter och jämför hundtillbehör för hela slanten nu! 😉

Lånat den första bilden på valparna från Tjakkes hemsida.