Jag blir alltid lika överraskad över hur tidigt vårkänslorna kommer. Och vårkänslor här på gården innebär fingrarnas känsla mot fröpåsarnas glatta eller sträva papper, förvåningen att det helt plötsligt blev dubbelt så många nya fröer beställda än vad man tänkt. Frestelsen att börja förodla då snön fortfarande bäddar ned jorden och ruset när solen äntligen kommer tillbaka med sin värme. När dagarna blir längre, då lusten och energin att göra ALLT översköljer en! Yey!
Och då kommer magsjukan från den ruttnaste delen av sjukdomsvärlden på besök och knockar oss i över en vecka. Så som det ibland händer i barnfamiljers vardag har vi förstått. Fy!
Nu börjar vi komma på fötter igen och den tidiga våren verkar hänga sig kvar. Paprikaplantorna och chiliplantorna tar sig under växtbelysningen i odlingsrummet (det som under andra delar av året kallas gästrum…), tomatplantorna börjar visa sina karraktärsblad och pyttiga små fjun från rotsellerins frön tittar blygt upp ur den mörka jorden.
I tunnelväxthuset har det såtts sallat, spenat, dill, morötter, broccoli och kål. Några avläggare från vinbärsplantorna står hemlighetsfulla i sina krukor utan att ännu avslöja om de börjat slå rot eller gett upp.
Till helgen ska det komma snöblandat regn igen men jag hoppas det inte blir alltför blött. Jag har förhoppningar om att kunna förbereda tackorna inför lamningen men för att kunna klippa dem (bara runt rumpan och juvren nu) kan de inte vara blöta. Fårsaxen kör bara fast i den blöta ullen så det är ingen idé. Klövarna ska också klippas men blir det ingen ullklippning så väntar vi nog med båda göromålen till helgen därpå.
Vi räknar med att lamningen drar igång den senare halvan av mars men det är lika bra att ha koll på flickorna redan nu! Gammelbettan blev tjuvbetäckt av fjolårslammen så hennes små busar dök upp redan i januari. Inget man önskar men om något sådant nu ska hända så är det skönt att det är en gammal erfaren tacka som råkar ut för eländet. Det blev tvillingar, vilket är skönt vid en tidig lamning tycker jag. Lammen är så förtjusta i att springa runt och leka så är de ensamma är det väldigt synd om dem.
I början av året så var en stor grävmaskin här, till tvååringens stora förtjusning, för att gräva nytt avlopp. Det gamla var utdömt av kommunen så nu har vi en ny, stor trekammarbrunn och ny infiltration. Detta medförde såklart att en del av gräsmattan blev uppbruten. Jag och barnen har därför kört skottkärror med jord till den avskalade ytan, lekt vält och krattat så marken är förberedd för att så in nytt gräs.
Den sådden väntar vi lite med men grovjobbet funkar fint att göra nu när tjälen släppt. Detta att få börja jobba med kroppen igen efter vinterdvalan är sååå skönt!
Ute i köksträdgården får jorden ligga i dvala under allt täckmaterial i någon vecka till sen kör vi igång lite kallbänkar med spenat, rädisa, sallat och lite annat smått och gott!
