Jag har aldrig påstått att jag varit ett proffs på detta med att plantera eller sköta plantor, dock är jag mer än villig att lära av mina misstag!
Några dagar innan helgen så började jag allt trädgårdsarbete som helt plötsligt ska göras och bli gjort på noll och ingen tid alls. Jag har klippt ner gamla torkade buskar, kvarlevor av diverse blommor, rensat bort sniglar som gömt sig i rabatterna (mums tyckte grisarna) och krattat gräsmattan. Eller ja, jag håller fortfarande på med det sistnämnda. Att göra allt på en och samma dag är inte riktigt min grej, man gör det så länge man tycker det är skoj, sen gör man något annat! =)
Hur som så började jag även då avhärdningen av de tomat- och chiliplantor som vi dragit upp här inomhus under växtbelysning. Jag började med halva styrkan och tyckte väl att det gick riktigt bra. Vissa dagar blåste det lite väl mycket så då fick de stå inne i växthuset med öppen dörr.
Två tomatplantor blåste av och då lärde jag mig att sätta i pinnar och binda upp varje planta till ett stöd. Knuten är väldigt lös så plantan ska ha något att växa i.
Så i helgen började jag avhärdningen av resterande lilla grupp också, det har ju ändå varit typ 16 grader här om dagarna och inga minus om nätterna. Sagt och gjort, den första gruppen fick väl vara ute en eftermiddag första dagarna men detta lilla sista gäng fick ju hänga med de större killarna och vara ute från morgon till kväll. Igår var det några av nykomlingarna som såg lite hängiga ut men jag tänkte inte mer på det.
I kväll så var vi bjudna på middag hos ett par vänner och tanklös som jag är så åker vi hemifrån vid halv sex med plantorna fortfarande utomhus. När vi kör hem fyra timmar senare så visar bilen att det är -2 grader ute… Ops. De större plantorna verkar rätt ok ändå men många av de mindre är rätt medfarna. Vi får se om de klarar sig.
Jag har lärt mig att chiliplantorna generellt är härdigare än tomaterna, med undantag för sorten Bishop crown som också ser ganska ledsen ut. Men men! Vi har många plantor så det blir säkert bra.
I fredags så tog jag även fram dahliaknölarna från källaren där de fått stå med sin torkade blast i korgar under vintern. Jag grävde väl upp dem i september-oktober och lät en del jord sitta kvar runt knölarna. De flesta ser ut att ha klarat sig väldig bra och vissa av dem hade redan börjat skjuta skott!
Sen är det ju den lilla grejen med att knölarna jag tog upp i höstas är gigantiska monster av sammanflätade knölar. Jag delade de flesta till två knölhögar och planterade dem i påsar med hål i botten.
Efter ett par timmars slit så hamnade alla knölar i jorden och de har blivit placerade i trälådor och dylikt jag hittat här på gården. Även dessa får vara ute om dagarna och inne på nätterna så hoppas vi på en lång blomning i sommar!
