Publicerad 2 kommentarer

Griskultingar!

Så igårkväll var det äntligen dags! Agda hade gått med en tung mage ett antal dagar och då blev det också tydligt att Torhild tyvärr inte är dräktig. Skillnaden mellan flickorna var väldigt stor och det som gjort mig misstänksam sedan någon månad tillbaka är att Agdas spenar har växt men inte Torhilds. De senaste dagarna har även skillnaden i magarna som sagt varit uppenbar.

Högdräktig linderödssugga Linderödsgylta

Igår eftermiddag syntes även att något var på gång då Agdas mage hängde mer än tidigare och under hennes höftben typ så bildades en grop in. Hon var heller inte framme vid stängslet när vi kom med middagen utan kom ut ur hyddan först när vi höll på att hälla upp maten.

Roligt och läskigt detta med den första grisningen! Hur många blir det? Vad gör man om något går fel? Hur MÄRKER man att något är fel? Och så vidare.

Vi tittade till henne några gånger under kvällen då hon låg i hyddan. Väldigt smidigt med dessa griskåtor som har ett fönster mitt emot dörren så man kan öppna och kika in utan att störa suggan för mycket. Vid 18-19 hade fortfarande inget hänt så vi lät henne vara och satte oss att titta på en film. Vid 22.30 smög vi ut med varsin ficklampa, viskade lite försiktigt ”det är bara vi” utanför hennes hydda och öppnade fönstret. Där nere låg då en stånkande, trött Agda och fyra små ivrigt diande knyten!

De var torra och fina alla fyra så vi var lite osäkra på om hon var klar eller om det möjligen skulle komma fler under natten. Vad vi läst oss till så brukar en grisning ta mellan 3-5 timmar men eftersom hon är förstaföderska och inte någon produktionsras så antog vi att det kunde ta längre tid. Vid 23.30 gick jag ut igen för att se till henne, då hade jag redan börjat fundera på hur man gör om något går fel. Något sent att försöka förkovra sig om grisning när man är mitt uppe i den men man lär av sina misstag. Jag hade läst en del på Alternativ om folk som försökte rätta till fellägen på kultingarna inne i mamman osv och började smått febrilt fundera på hur jag lättast skulle kunna göra något sådant. Samtidig försökte jag hålla mig lugn. Dessa djur ska ju klara av förlossningen själva (även om man självklart ska ha koll på dem under tiden) och att köra in armen för att leta efter något som man tror är en kulting och sedan försöka lista ut hur den ligger känns ganska knepigt. Skulle det gå så långt att hon legat i många timmar och det fortfarande inte hänt något så skulle vi försöka ingripa givetvis men jag tror man ska försöka låta dem fixa det själva. Agda låg i alla fall som tidigare och krystade lite då och då. Jag stängde och vi gick till sängs.

Under natten drömde jag allt möjligt om dessa grisar. Kultingarna var alla missbildade, jag fick köra in handen och försöka dra ut dem ur Agda. Agda blev galen och hoppade över stängslet och massa annat jobbigt.

Vid sex vaknade jag och smög ut till grisarna. Torhild tänkte att det var tidig frukost på gång så hon mötte mig glatt grymtande medan Agda höll sig inne i sin kåta. Tilläggas bör kanske att vi skiljde flickorna åt i måndags för att låta Agda ha lite tid själv inför förlossningen och även lite lugn och ro när kultingarna väl kommit. Därför går de nu i hagarna bredvid varann.

Jag gick till baksidan av kåtan och öppnade fönstret. Där låg nu fem små kultingar och mamma Agda. De små stånkade runt för att hitta den bästa spenen. De letar överallt, även vid Agdas rumpa, ansikte och rygg men börjar som smått förstå att alla spenar finns längs ena sidan…

Vid 9 ger vi grisarna frukost, Agda var redan ute ur kåtan när jag kom till hennes hage, hon åt snabbt och gav sig sedan tillbaka in till ungarna!

Känns som att allt gått väldigt bra! Fem små kultingar, vi som varit oroliga för att båda grisarna skulle få kullar på 10 ungar var och att vi skulle sitta med 20 smågrisar. Mot denna tanke så känns fem lite fjuttigt men samtidigt är det skönt och känns mer hanterbart med totalt sju grisar istället för 22 😉

Nu, en del bilder på sötnosarna!

Kulting Linderödsgris, kulting Linderödskulting Linderödskultingar Linderödssvin, ett halvt dygn gamla kultingar Tre små grisar Tre små kultingar

2 reaktioner på “Griskultingar!

  1. Åh vad Du skriver bra. Jag såg verkligen framför mig hur Ni smög ut med varsin ficklampa och kollade i det lilla fönstret. Och sen kommentaren ” det är bara vi” du är för härlig. Jättesöta griskultingar. Lycka till med dom nu ❤️

  2. Vilka underbara små kultingar!!! Så söta❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *