Publicerad den 9 kommentarer

Två helger, fyra gårdsbesök, del 2

Då så, förra helgen fortsatte alltså vår gårdsbesöksturne och denna helg var det Gotland som fick äran att ta emot oss!

Gotland är ju känt för sina får, sina kaniner och sina Gotlandsruss. Hästarna är kanske de viktigaste djuren vi kommer ha på gården och vi kan ingenting alls om dem än så länge.

Därför blev det givet att leta reda på lite hästfolk på ön! Via eventet ”VM i plöjning” så hittade jag vidare till JUF (Jordbrukare ungdomens förbund) och där fann jag en lista på godkända domare i brukskörning. Bland dessa fanns en viss Leif Pettersson som bor på Lilla Hästnäs med Ramona Numelin som är delaktig i Hovleden som ordnar ridturer och dylikt på Gotland. Jag mailade henne och hon svarade glatt att de mer än gärna tog emot oss. Hon kontaktade också Anna och Max som har drömmar liknande våra och ordnade så vi även fick åka och hälsa på dem!

På lördagen träffade vi då Ramona och hennes dotter Märta. De som var först ut att att välkomna oss till gården var dock hundarna Eddie och Chili (de hette inget annat, jag har ALDRIG kallat Chili för Chip…) som gärna ville leka kasta gris.

Vi började med att titta på det bortglömda trädgårdslandet där några sparrisskott letat sig upp genom myllan. Hönsen följde ivrigt efter i hopp om att vi skulle börja påta och gräva i jorden. Kanske skulle vi få fram något smaskigt som de kunde hugga in på!

De har i dagsläget fyra fjordingar på gården och en Nordsvensk. Kanske är de faktiskt två nordsvenskar nu då Molly, den nordsvensk vi hälsade på när vi var där, var redo att föla när som helst!

Fina Molly

De använder sina hästar både för att rida, något som Märta är väldigt duktig på, och för att dra. De har många fina gamla redskap gjorda för hästar på gården och letar ständigt efter fler!

En superfin gammal släde för hästarna att dra

En slåttermaskin för hästarna

En… harv?

Vi tittade även på seldonen till hästarna och fick en snabbgenomgång kring vad man ska tänka på när man köper begagnade selen. Lädrets smidighet och sömmarna, som helst ska vara handsydda (!), är några exempel på vad man ska vara noga med att se över. När man tittar noga på allt detta får man utan tvekan stor respekt för sadelmakarna!

Av deras fyra fjordingarna så är tre av dem födda på gården (om jag minns rätt). Som Ramona utbrast när jag frågade om de någonsin sålde några av sina föl, ”Aldrig i livet! De är ju en del av familjen!” =)

Jag tror detta är Glittra, skulle kunna vara Glory också. Fjordingar är inte helt enkla att hålla isär utseendemässigt. Väldigt fina är de iallafall! Nope, hade fel, detta är Glory. Förlåt Glory!

Vi fick också veta att det nu är lag på att man ska ha ett skydd till hästarna i hagen så de kan skydda sig mot vädrets makter. På Lilla Hästnäs har de mycket skog i sina hagar som också skyddar mot hårt väder, men lag är lag och den måste följas.

Vindskyddet som är portabelt. OM man har något att flytta den med det vill säga.

Efter att vi gått runt ute och tittat och klämt på allt så gick vi in för att bläddra lite i alla böcker om hästhållning och brukshästar som familjen har samlat på sig. Jag fotade alla framsidor och ska börja tittar runt på antikvaritat/loppisar för att se om man kan finna dem där!

Fjordingar och Nordsvenskar är bra brukshästar, Ramona rekommenderade även Gotlandsrussen om vi inte har tänkt rida på dem. Eftersom Russarna är mindre så kommer vi antagligen behöva att båda två drar när man ska ploga eller göra de tunga sakerna.  Inte omöjligt, men kanske lite meckigare. Vi får fundera en del kring ras.

Vi åkte i alla fall ner till Lojsta hed för att hälsa på de Gotlandsrussar som lever nästan vilt på ett stort inhägnat område där. Ingvar, som är en av dem som sköter området och som utfodrar hästarna under vintern, kom dit när vi gick runt i hagen. Även av honom fick vi mycket bra information, både kring hästarna och kor då han själv är mjölkbonde sen många år tillbaka.

Jag kan erkänna att jag blev mycket mer förtjust i Russarna än jag trodde att jag skulle bli. De är otroligt fina och jag blev lite kär i dem, vem kan låta bli?

Mötet med Ramona och Märta var en otroligt bra introduktion till hästarnas värld och jag älskar den självklara hjälpsamheten och den kärlek till djuren som är så tydlig hos dem! Tusen tack till er båda!

Vid återbesök på Gotland kommer vi gärna förbi igen!