Vid kristihimmelfärd hade vi finbesök av delar av det så kallade ”pysselgänget” från Stockholm. Efter ett par vändor hit och dit på olika landsvägar i området söder-om-söder-om-söder kom de till sist fram och blev hälsade av en ivrigt skällande Astá, nyfikna får och glada grisar.
På smålänskt vis bjöd vi gästerna att själva hämta ingredienserna till middagen. Ute i skogen givetvis, inga fina butiker här inte! För säkerhets skull, så vi inte skulle bli förgiftade, så hängde jag med och såg till att det som plockades var brännässlor och kirskål, inget annat. Våra braiga vattentäta handskar visade sig också vara ett ypperligt vapen när man ska slåss mot nässlornas stickiga försvar!
Efter en mycket trevlig middag gjord på väldigt mycket ”närskapade” (att påstå att vi odlar brännässlor och ägg skulle vara konstigt) ingredienser var alla mätta och nöjda.
Receptet på nässelsoppan är ungefär något sånt här;
8 liter rensade, väl sköljda späda skott av brännässlor. Använd bara de mjuka topparna.
3 liter vatten
1 gul lök
1 liten vitlöksklyfta
1-2 dl soyagrädde
2 grönsaksbuljongstärningar
1 skvätt (typ ett par deciliter) vitt vin
2 msk margarin eller olja ihoprört med 3 rågade matskedar vetemjöl.
salt, peppar och 1-2 pressade citroner
Löken och vitlöken finhackades och frästes mjuk på låg värme vid sidan av.
Vattnet kokades upp och nässlorna åkte i tillsammans med buljong och det fick koka i 15 minuter. Löken åkte i när jag ansåg den vara genomstekt, utan att ha fått färg.
Sen plockade jag upp 1/4 del av nässlorna och hackade dem grovt. Resten av soppan mixade jag ihop med en stavmixer. De hackade nässlorna fick åka tillbaka i den släta soppan, margarin&vetemjölsmixen fick åka i och blandas upp i soppan. Allt kokade upp och grädden samt vinet åkte i. Efter ett par minuter så ansåg jag det vara klart och efter ganska mycket salt, en del svartpeppar och pressad citron så var soppan även avsmakad och redo för bordet!
Dagarna som följde så gjorde vi lite dagsvandringar i trakterna. På fredagen så gick vi en del av Kalmarsundsleden, närmare bestämt från Örarevet vid Söderåkra till Vita sand.
Vid Örarevet och Fulvik så bjöd strandremsan på både filosofiska labyrinter och karaktäristiska strandmiljöer.
Vi trodde oss klara denna sträcka till kl 15-16 när vi startade vid 9. Det visade sig att vi hade lite övertro till oss och lite undertro till sträckans längd. Vi var framme vid 19-20-tiden men då gick vi i ett makligt tempo och tog en hel del pauser samt en lite längre lunchrast. Vandringslunchen denna dag bestod av en vegetarisk chili som var väldigt god och som såg till att blodcirkulationen inte stannade av! 😉
Dagen därpå hade vi tänkt gå en sträcka på Öland som heter ”Borg till borg”.
En runda från Gråborg till Ismanstorp till Runsten och sen tillbaka till Gråborg. Perfekt tänkte vi, en rundslinga så slipper vi ställa bilarna på två olika ställen. Den information som gavs om avståndet var följande; På en ca 16 km lång vandringsslinga går det att ta sig mellan de båda borgarna.
Vi tog förgivet att HELA slingan var 16 km. Det var inte riktigt så kan man väl säga. 16 km var avståndet MELLAN borgarna. Eftersom vi blivit sena dagen innan så bestämde vi därför att vi lunchade ungefär halvvägs och sedan vände tillbaka.
Men det var fina lummiga kostigar och en del fina naturreservat vi gick igenom!
Innan vi åkte tillbaka till fastlandet så tog vi en sväng förbi Stora allvaret, något som gjorde Åsa fantastiskt glad och jag hittade både orkidéerna Göknycklar samt Adam och Eva!
Tack för en superhärlig helg!
