Lite om allt!

Många bollar i luften nu! Dels så har vi haft en besiktningsman ute och tittat på huset. Han gick runt och inspekterade i ca 2 timmar (noggrann!) varpå han kom med ett antal punkter där han tyckte det behövdes någon typ av förändring. Inga jättestora saker men det kändes bra att höra hans åsikter och få förslag på förbättringar som kan göras. Dessutom inser man hur lite man kan och hur mycket vi borde lära oss om hus! 😉
I övrigt så har vi varit och hälsat på en tjej vid namn Malin i södra delen av Småland som bor med sin sambo i ett hus med hund, höns, vaktlar, kaniner och grisar!

De har odlar en del och har lite samma idéer som oss. Ett väldigt trevligt besök! Ett bra tips var att odla potatis och sedan låta grisarna själva böka upp den del av potatislandet som är tänkt som grisfoder när potatisen är skördeklar!
Vi fick också en guidad rundtur i det timmerhus som Malins svåger håller på att restaurera/bygga upp. Det gick då upp för Daniel att det tar ganska låg tid och väldigt mycket kunskap för att bygga upp ett gammalt timmerhus. Något han annars funderat på att göra själv på gården, jag tror dock han blev lite avskräckt när han hörde allt som gjorts och skulle göras, vilket jag nog tycker är ganska bra. Att ta oss vatten över huvudet känns lite dumt. =)

Och apropå vatten så har vi nu gått klart gärdsgårdskursen (kommer strax mer om det i ett senare inlägg), och då var vi ute vid kursledarens marker där han bland annat byggt en otroligt fin damm.

Så nu står givetvis även en damm högt upp på vår priolista. Daniel är nog mer sugen än jag på dammen men det är ok. Det vore onekligen fint och gynnar säkerligen djur-, insekts- och växtlivet väldigt positivt!

Utöver detta har vi även ställt oss i kö för att köpa genbanks-kycklingar av rasen Skånsk blommehöna. Så nu måste vi bli medlemmar i genbanken så hönsen kan fortsätta vara del av genbanken! Jag måste dock kolla om vi först måste ha ett produktionsplatsnummer från jordbruksverket för att få ha hönsen, och i så fall när vi kan ansöka om det. Vi är ju inte skrivna på gården ännu och vi inväntar dessutom ett ok från länsstyrelsen på det förvärvstillstånd som man uppenbarligen måste ansöka om då man ska flytta in i en jordbruksfastighet… Mycket byråkrati blir det och ännu mer kommer det garanterat att bli…

Dessutom så har vi nu börjat titta efter annonser på kattungar, vi kan ju inte ha en gård utan katt, och blev otroligt förvånade då vi endast hittade två kattungar som var till salu i hela Kalmar län på blocket. Dessa var tyvärr leveransklara redan nu i maj så det fungerar inte riktigt för oss. Detta löste sig dock i kväll då vi var över hos fina Iwona vars väninnas katt uppenbarligen ska få kattungar nu snart! Väldigt lämpligt tycker vi så det blir att ringa och tinga två stycken i den kullen imorgon! Perfekt timing! =)

Imorgon blir det även hårdstuderande som gäller för min del då det nu endast är två veckor kvar av min utbildning. Det blir ekologisk odling och vallgrödor som står först i listan på saker att ta itu med! Ängssvingel, rajgräs, hundäxing, rödklöver, timotej, rödsvingel, vitklöver osv…

Gårdsbesök

Våren är kommen! Vårt sätt att fira detta är givetvis genom att på nytt åka och besöka gårdar för att få mer kunskap, inspiration och råd inför gården. Under vinterhalvåret har det varit väldigt få besök, mycket för att det inte finns så mycket att se när många djur hålls i stall under denna period.

Nu har vi i alla fall varit på besök hos J & B som bor nere i Blekinge och är vänner till Daniels föräldrar. De hade enligt utsago fjällkor så därför beslöt vi oss för att åka och hälsa på dem. När vi nu väl kom ut så visade det sig att de har många fler djurslag än bara fjällkor! De har lite som vi tänkt ha det fast lite fler av varje djurart. På gården har de 6 fjällkor, ca 3 vuxna linderödsvin, ca 30 tackor och en bagge (blandning texel/dorset), ett antal blekingeankor, skånegäss (lite osäker där på ras) samt sussex- och åbohöns. Självfallet har de även ett par katter och hundar också!

Fjällisarna!

Liten tjur och årstjur

Inga kan patrullera på rad som gässen!

Småkultingarna.

Storgrisarna

Sötast i världen

 

Ankor, ankor, ankor

Sussexhönsen och tupparna

Dagen har varit väldigt trevlig och vi fick tipsen att bland annat inte släppa ut lammen på i hagar med för högt gräs (eller för tidigt på säsongen) eftersom fästingarna kan ge lammen ordentliga infektioner som kan leda till snabb död hos de små. De mjölkar också sina kor för hand och låter kalvarna dia direkt från kon utan att det är några problem vilket vi gillar.

Mycket prat och två timmar senare kom vi därifrån, nöjda, glada och trötta. =)

Passion

Det är tyvärr vid få tillfällen man möts av stark passion i vanliga livet.

Det är otroligt sällan som t ex människor i butiker brinner för det de säljer (undantag är väl kanske Apple-butiker, då det oftast är fanbois som jobbar där) eller ens brinner för att hjälpa kunden.

Inte heller möts man av passion när man kontaktar något större företag för support (som vanligtvis blivit outsource’ad till Indien eller liknande) och ja, behöver man ens nämna kontakt med myndigheter?

Så det är kanske inte så konstigt att passion av den typen inte tillhör vardagen.

Vilket gör att, nu när vi träffar alla dessa människor som har specialiserat sig på diverse saker, så blir man förvånad. Eller, förvånad är inte rätt ord. Man blir glatt överraskad och otroligt otroligt glad. Dessa människor brinner så otroligt hårt för en sak. De har hittat sitt kall och de delar jättegärna med sig av denna kunskap.

De tar sig tid att sitta med oss, ofta i flera timmar, och bara delar med sig och delar med sig.

Det är svårt att förstå glädjen man upplever när man träffar på passionerade människor, för i ”vanliga” samhället så är detta väldigt ovanligt. Man får inte brinna för något väldigt mycket, man måste brinna lagom mycket.

Det är fantastiskt uppfriskande och glädjande att dessa människor finns och att de delar med sig. Utan dessa människor så skulle vi aldrig lärt oss så mycket som vi lärt oss vid det här laget.

Så egentligen är detta mest ett ”det finns otroligt många bra människor runt omkring oss” och ”tack jävligt mycket!”-inlägg!

/ d

Hösten som varit

Även om det är svårt att tro när dimman ligger tjock, iphonen säger runt +7 grader varje morgon och det är frostfritt när man går till sängs så är det faktiskt första advent nästa helg! Gillar ordet advent, väntan. Förutom allt som byggts in i ordet under alla de år jag levat (julklappar, födelsedag, lucia, glitter och äntligen lite färg!) så är själva ordet i säg väldigt melodiöst klingande. Och så ser ordet snyggt ut! Skrivet dvs. I min värld i alla fall. Hur som, jag gillar advent och denna tid innebär att jag snart har gått klart min första termin på skolan.

Det har varit väldigt roligt på många sätt och framför allt så har jag ju fått lyxen att pyssla med djuren så mycket! Jag har kommit fram till att jag verkligen gillar kor. De är så snälla, fina och roliga. Sjukt nyfikna och sjukt lättpåverkade av grupptryck! Väldigt skoj att se och skratta åt. Sen var jag med om två kalvningar förra veckan, och dagen innan jag var i ladugården så föddes ett par tvillingkvigor!

Tvillingkvigorna! Tur, om kalvarna skulle vara av olika kön så skulle det antagligen medföra att kvigan blev steril, något blir fel med hormonhalterna har jag för mig när de legat i samma livmoder.

Alldeles nyfödd liten kalv!

Slicka ren, slicka torr, lära sig känna igen varann

Både kor och kalvar är ju så fina. Båda vill dessutom gärna slicka och suga på fingrar, fickor, armbågar eller vad de nu kommer åt. Självklart är kalvarna lite mer ivriga med detta beteende men korna är inte långt ifrån. När man går bort från dem står de och tittar förvirrat efter en, undrandes vad som hände.

Halluuu vart ska du?

När kalvarna skilts från sina mammor efter ca 4 dagar så får de först bo i ensamboxar för att de ska lära sig dricka mjölk ur plastspenen och så de får lite tid att titta på de andra kalvarna innan de släpps ihop. Vissa av våra kor är av rasen ”Jersey” och de kan vara ganska små. Denna lilla finaste krabat var vi tvungna att bygga lite extragaller åt så hon inte skulle klättra ur boxen!

Så utöver korna har jag varit lite med kaninerna och våra söta dvärggetter också. Dock så har jag inte lagt så jättemycket energi på dem eftersom vi ändå inte tänkt ha varesig de ena eller de andra. Hönsen har jag spenderat lite mer tid med, även om de mest går runt och pickar och gal. Galandet är tupparnas sätt att markera revir, en annan viktig anekdot med höns är att vissa av dem gärna flyr men att de oftast håller sig i krokarna (tillbringade ca 1 timme om inte mer på att försöka få in en av djungeltupparna som rymt tidigare på terminen).

Bill och Bull. Eller var det tvärt om?

Kaninras… nånting. Har inte lagt så mycket energi på dem även om de ju är väldigt söta!

Ölandstuppar

Grisarna och hästarna är ju givetvis också underhållande. Hästarna väldigt fina och personliga, grisarna väldigt roliga. I alla fall kultingarna, suggorna är lite för stora tycker jag… Daniel är mycket förtjust i grisarna och visst har de sin charm, även om jag hellre håller mig till korna!

Utöver detta så har vi varit iväg på våra små studiebesök, dels har vi tagit ridlektioner hos Anna på Stall Västergården i western-ridning och även provat på att tömköra häst på volt. Mycket svårare än det ser ut kan jag säga. Anna är en fantastisk hästmänniska så vi ska lära oss så mycket vi kan från henne!

Vi har även varit och besökt Lennart och Veronika på Nöbblegård där de bland annat gör sin egen kallpressade rapsolja. Ekologisk såklart! Väldigt trevliga människor som vi hoppas på att kunna besöka igen.

Vårt senaste besök var hos Anna och Fredrik i Skåne. De har de fantastiskt fina Lapska Vallhundarna som jag snöat in på sen jag började i hundkursen på skolan. Jag har läst och läst och pratat med flera olika uppfödare av denna ras. De vill ha sysselsättning och aktivering vilket självklart har sina för- och nackdelar men ju mer jag läst och pratat med dessa människor, desto mer har jag känt att en sådan vill jag att vi skaffar! Det är ju dock väldigt lätt att läsa in vad man vill i beskrivningar, så när man väl bestämt sig att man är positiv till något så är det svårt att få det ur huvudet. Därför ville jag att vi skulle träffa några Lapska Vallhundar och även någon annan ras innan vi bestämde oss. Så vi var ute hos Anna och Fredrik som sagt som har tre stycken av dessa fantastiskt fina hundar och både jag och Daniel blev helsålda. Det känns så roligt att hundarna var exakt allt som jag hade förväntat mig och hoppats på! Lyckligtvis så bedriver paret även en kennel, Raiikas Kennel, så förhoppningsvis kan vi skaffa valp via dem! Jag tog tyvärr inga bilder på sötnosarna men titta gärna på deras hemsida, Anna har tagit många fina bilder!
Så, det var nog det som jag borde få med i detta inlägg. Nu när vi kommit ifatt så hoppas jag på att vi ska vara lite duktigare med att uppdatera så snart vi gjort något nytt!
Just, vi fick ett gäng päron från ett par vänner, så nu har jag även provat lägga in päron för vinterbehovet! Vi har även införskaffat en glassmaskin, så vi inte behöver vara utan detta högst nödvändiga livsmedel!

Inlagda päron, de första i sockerlag och kanel, de gulaktiga är julpäron, inlagda i sockerlag med saffran, kanel och kryddnejlika.

Glassmaskinen

Plantering

Den sista månaden har allt avstannat lite i vår jakt på kunskaper och erfarenheter. Det har blivit sommar och även UTAN gård får man då fullt upp. Hur ska det gå sen? Jag vet att det handlar om prioriteringar, och det kan bli nog så svårt att prioritera rätt enbart med gårdsbestyren. Om man sen räknar in det allmänna sociala liv som vi förhoppningsvis fortfarande har… Tja det löser sig. Som sagt, alla är välkomna till gården och ni får mer än gärna hjälpa till! 😉

Men många är frågorna vi kommer ställas inför. Är det viktigare att slå höet än att skörda vad-man-nu-skördar-i-juni? Är det viktigare att plocka äpplena än svampen? Ska konserveringen av tomaterna gå före att plocka äggen? Vem tar hand om det sjuka djuret och vem får skörda fram in på natten? Och så vidare, ni fattar!

Visst, självklart vi kommer lära oss allt eftersom och efter ett par år av anteckningar och statistik kommer vi vara GRYMMA. Lika självklart som att vi kommer göra fel med hundra saker från början, men det är ju därför Daniel ska fortsätta jobba ett par år innan vi blir helt självförsörjande! Se, vi har tänkt på allt!

Hur som så har vi inte enbart legat på latsidan vad det gäller allt och inget! För någon månad sedan var jag ute på Norra Stene för att hjälpa till med färdigställandet av trädgårdslandet samt lite sådd och plantering.

För att det inte ska ta alltför lång tid innan man kan börja skörda har Carina drivit upp en del plantor i huset, på vanliga trähyllor av varianten förrådshyllor där hon tillfört extra ljus med hjälp av lysrör som inte bränner plantorna.

Carina odlar i växtföljd. Kort förklarat så planterar man olika ettåriga växter i olika rutor enligt ett schema. Nästa år byter man plats för alla plantor med ett steg åt sidan så att en annan gröda odlas i rutan. Anledningen är att olika växter tar och ger olika typer av näring till jorden. Då slipper man gödsla så mycket, man får massa bra insekter och daggmaskar i jorden så den mår bra och dessutom slipper man olika sjukdomar som kan ligga kvar i jorden till året efter. Vanligtvis angriper sjukdomarna bara en typ av planta och då får man bukt med det.

Potatis och tomater till exempel, tillhör samma släkte så därför planterar man dem långt ifrån varandra så att det dröjer ett par år innan tomaterna får stå i samma ruta. Bladmögel har jag för mig det är som är vanligt hos båda arterna.

En markör för raderna.

De rara små potäterna, de får man sätta för hand.

Vi mätte och rutade in med hjälp av snören så allt skulle bli rakt och lättskött. De har även en väldigt fiffig såmaskin som absolut kan vara värd att införskaffa om det är många och långa rader man ska så. Den  fungerar så att det finns olika iläggsskivor för olika fröer. Välj rätt skiva och sedan är det bara att gå. Inget krypande på knäna, paja ryggen eller räkna fröer!

Finns hos Lindbloms frö som även har ett stort och bra utbud av ekologiska fröer!

I början på augusti ska vi över till Häst-Bernt som är granne till Staffan och Carina. Där ska vi ta första lektionen i att lära oss köra med häst! Ska bli mycket intressant! Har vi tid tänkte jag även titta in hos på Norra stene och se efter hur grönsakslandet mår.

Två helger, fyra gårdsbesök, del 3 (av 2)

Jupp, det är rätt uppfattat. Jag gör min egen Douglas Adams och gör en triologi av den tvådelade historien!

Som jag nämnde så gick vårt fjärde besök till en liten gård ca 15 km utanför Visby där Anna och Max bor med sina två söner. De har drömmar som liknar våra, även om de kommit lite längre än oss!

Vi fick kontakt med dem tack vare Ramona på Lilla Hästnäs som är medlem i samma Brukshästförening som ovanstående. Att vi är totala främlingar kvittade totalt, Anna och Max tog hjärtligt emot oss och bjöd på en fantastisk veganlunch (!) med rostade rotsaker, quinoasallad, kirskålsröra, avokado & cashewröra och massa annat gott!

De köpte den gamla gården för ca 2-3 år sedan och håller nu på att renovera huset. Tanken är att de ska försöka återskapa huset till sitt forna skick innan dess att 60-talets spånplattor tog sin plats i huset och täckte de fina gamla väggarna. Golven ska också bytas och det mesta verkar påbörjat lite här och var i en kanske inte så strukturerad plan, men en väldigt engagerad och passionerad sådan!

Ett av de råden vi fick var just att försöka undvika att skaffa gård samtidigt som man får barn nummer två, tar hem tre olika djurraser OCH renoverar huset totalt. Ett gott råd! 😉

Medan lunchen förbereddes så gosade vi lite med den stackars kycklingen som råkat göra illa foten efter att den kläckts så den inte kunnat komma in under mamma-hönan för att få värme.

Jag kan tänka mig att låta det bli vardag att ha en kyckling inkrupen i sjalen!

När Anna hittade kycklingen var den halvt livlös och kall. De tog in och värmde upp lillen som även lyckades få ordning på den skadade foten lagom till dag två i livet. Så efter lunchen var det dags att återföra kycklingen till sin mamma även om det var tydligt att den inte var helt på det klara med vad den skulle göra hos hönan. Efter att de kvittrat och pratat med varandra ett tag så tog hönan tag i det hela. Den reste sig då helt sonika, gick fram till kycklingen och satte sig på den för att ruva. Kycklingen var inte alls med på noterna utan flydde förskräckt! Dock så hade de andra kycklingarna då kommit fram från hönans tidigare ruvställe så efter att ha studerat sina syskon så förstod lillen tillslut vad som gällde och begav sig in i värmen!

Hönsen de har är Gotlandshöns. Anna och Max inriktar sig också mot djur av lantras såsom vi tänkt göra. Anledningen är att de raserna är anpassade till vårt klimat och är tåligare än produktionsraser som tas fram enbart för att ge hög avkastning. Inom produktionen behöver djuren inte hålla mer än högst ett eller par år medan lantraserna kommer från den tid då djuren levde länge och gav mindre avkastning under längre tid. Hönsen blev inte utslitna genom att lägga flera ägg per dag vilket urkalkar deras skelett och korna kunde gå i backiga miljöer utan att riskera att bryta benet som vissa av dagens köttdjur då deras egen tyngd inte håller för ett snedsteg på en sten.

Jag fick även lära mig att finullsfåren också är en lantras, vilket var nytt och glädjande! Vi kom även överens om att fåren får bli Daniels område. Så fort jag kom i närheten av dem så sprang de bort medan de gärna stannade och kelade med honom!

Hästarna och korna kanske blir mitt område istället, jag ser iallafall inte lika… hård ut som Daniel när jag håller på med hästarna 😉

Aska, som deras Nordsvensk heter, är 8 år och de har tänkt använda henne som brukshäst. Hon är dock varken inriden eller inkörd ännu om jag minns rätt men tids nog.
Det ska bli väldigt spännande att följa deras utveckling och vi hoppas på att kunna hjälpa dem med att hässja av hö i midsommar!

Besöket avslutades med en smaskig dadelkaka. När vi går reser sig den äldsta sonen Alvar upp från sin stol och deklarerar så glatt som bara en tvååring med blöta byxor kan; ”Alvar har kissat!” 😉

Två helger, fyra gårdsbesök, del 2

Då så, förra helgen fortsatte alltså vår gårdsbesöksturne och denna helg var det Gotland som fick äran att ta emot oss!

Gotland är ju känt för sina får, sina kaniner och sina Gotlandsruss. Hästarna är kanske de viktigaste djuren vi kommer ha på gården och vi kan ingenting alls om dem än så länge.

Därför blev det givet att leta reda på lite hästfolk på ön! Via eventet ”VM i plöjning” så hittade jag vidare till JUF (Jordbrukare ungdomens förbund) och där fann jag en lista på godkända domare i brukskörning. Bland dessa fanns en viss Leif Pettersson som bor på Lilla Hästnäs med Ramona Numelin som är delaktig i Hovleden som ordnar ridturer och dylikt på Gotland. Jag mailade henne och hon svarade glatt att de mer än gärna tog emot oss. Hon kontaktade också Anna och Max som har drömmar liknande våra och ordnade så vi även fick åka och hälsa på dem!

På lördagen träffade vi då Ramona och hennes dotter Märta. De som var först ut att att välkomna oss till gården var dock hundarna Eddie och Chili (de hette inget annat, jag har ALDRIG kallat Chili för Chip…) som gärna ville leka kasta gris.

Vi började med att titta på det bortglömda trädgårdslandet där några sparrisskott letat sig upp genom myllan. Hönsen följde ivrigt efter i hopp om att vi skulle börja påta och gräva i jorden. Kanske skulle vi få fram något smaskigt som de kunde hugga in på!

De har i dagsläget fyra fjordingar på gården och en Nordsvensk. Kanske är de faktiskt två nordsvenskar nu då Molly, den nordsvensk vi hälsade på när vi var där, var redo att föla när som helst!

Fina Molly

De använder sina hästar både för att rida, något som Märta är väldigt duktig på, och för att dra. De har många fina gamla redskap gjorda för hästar på gården och letar ständigt efter fler!

En superfin gammal släde för hästarna att dra

En slåttermaskin för hästarna

En… harv?

Vi tittade även på seldonen till hästarna och fick en snabbgenomgång kring vad man ska tänka på när man köper begagnade selen. Lädrets smidighet och sömmarna, som helst ska vara handsydda (!), är några exempel på vad man ska vara noga med att se över. När man tittar noga på allt detta får man utan tvekan stor respekt för sadelmakarna!

Av deras fyra fjordingarna så är tre av dem födda på gården (om jag minns rätt). Som Ramona utbrast när jag frågade om de någonsin sålde några av sina föl, ”Aldrig i livet! De är ju en del av familjen!” =)

Jag tror detta är Glittra, skulle kunna vara Glory också. Fjordingar är inte helt enkla att hålla isär utseendemässigt. Väldigt fina är de iallafall! Nope, hade fel, detta är Glory. Förlåt Glory!

Vi fick också veta att det nu är lag på att man ska ha ett skydd till hästarna i hagen så de kan skydda sig mot vädrets makter. På Lilla Hästnäs har de mycket skog i sina hagar som också skyddar mot hårt väder, men lag är lag och den måste följas.

Vindskyddet som är portabelt. OM man har något att flytta den med det vill säga.

Efter att vi gått runt ute och tittat och klämt på allt så gick vi in för att bläddra lite i alla böcker om hästhållning och brukshästar som familjen har samlat på sig. Jag fotade alla framsidor och ska börja tittar runt på antikvaritat/loppisar för att se om man kan finna dem där!

Fjordingar och Nordsvenskar är bra brukshästar, Ramona rekommenderade även Gotlandsrussen om vi inte har tänkt rida på dem. Eftersom Russarna är mindre så kommer vi antagligen behöva att båda två drar när man ska ploga eller göra de tunga sakerna.  Inte omöjligt, men kanske lite meckigare. Vi får fundera en del kring ras.

Vi åkte i alla fall ner till Lojsta hed för att hälsa på de Gotlandsrussar som lever nästan vilt på ett stort inhägnat område där. Ingvar, som är en av dem som sköter området och som utfodrar hästarna under vintern, kom dit när vi gick runt i hagen. Även av honom fick vi mycket bra information, både kring hästarna och kor då han själv är mjölkbonde sen många år tillbaka.

Jag kan erkänna att jag blev mycket mer förtjust i Russarna än jag trodde att jag skulle bli. De är otroligt fina och jag blev lite kär i dem, vem kan låta bli?

Mötet med Ramona och Märta var en otroligt bra introduktion till hästarnas värld och jag älskar den självklara hjälpsamheten och den kärlek till djuren som är så tydlig hos dem! Tusen tack till er båda!

Vid återbesök på Gotland kommer vi gärna förbi igen!

Två helger, fyra gårdsbesök, del 1

Vi har gjort en hel del de senaste veckorna, vilket vi givetvis borde skrivit om här för länge sedan, men ni vet hur det är. Man ska bara och så kommer nästa sak innan man hunnit hälften av det man tänkt!

Därför delar jag in detta inlägg om de senaste helgerna i två delar!

För två helger sedan var vi åter på besök nere på Norra Stene och hälsade på Staffan. Vi tog en avstickare dit påväg hem från kosläppet i Tystberga där vi och 3500 (?!) andra tittade på kossorna som släpptes ut på grönbete. Enligt vad vi hört så blir de så lyckliga över att komma ut efter vinters tråkiga månader i ladan att de skuttar, stångas, leker och rusar runt i sommarhagen. Men dessa kossor var inte så sugna på att visa sin glädje. De var lite mer som Ferdinand mamma kan man säga.

Efter ett tag så gjordes dock några enstaka skutt och ett par stångningar. Kanske mest för att tillfredsställa publiken.

Efter detta så åkte vi som sagt över till Norra Stene och pratade med Staffan som är en aldrig sinande källa till information!

Smålammen som jag hälsade på i mars när de var nyfödda har nu vuxit till sig lite och springer runt, bräker och klättrar på sina vilande mammor. Beter sig som småbarn generellt med andra ord.

Vi fick många tips, bland annat på hur man enkelt gör ett galler som släpper igenom de lamm som är så pass små att de fortfarande behöver få nappa mjölkersättning men per automatik håller borta de som är tillräckligt stora för att klara sig på hö. Vissa behöver fortfarande matas med nappflaska då de inte behagar att gå till ”mjölkbaren” som de andra utan vill ha lite special treatment!

Vi fick höra hur Staffan skördar hö och att ett av hans bästa köp är en hötork. Den underlättar hela processen eftersom han inte behöver vänta på att höet torkat helt ute på åkern innan han tar hem det. Med hjälp av fläktar som han installerat under golvet till hölogen så får höet torka klart inomhus. Risken att allt ska gå om intet på grund av oförutsedda regnskurar eller allmänt dåligt väder sjunker betydligt! Dessutom slipper han vända höet så många gånger när det ligger ute, en process som skadar de fina grässtråna och bladen där mycket av näringen finns.

Han använder denna maskin för att suga upp löshöet till logen. Sedan sprutar den ut det i ett jämnt lager över golvet så att torkningen blir optimal. Det finns massor av inställningar man kan göra så den passar vilken lada som helst!

 

Staffan odlar ca 20 ha betesvall och det räcker till hans 40 tackor och cirka 100 lamm, samt till hans kusin som har 17 tackor och 40 lamm.

Våra tankar är att ha ca 4-6 ha betesvall där en viss del även är betesmark under sommaren. Detta ska då räcka till ca 5 tackor med kanske 10 lamm, 2 hästar av modellen mindre, 2 kor och eventuellt 2 kalvar. Kanske någon eller några getter också tids nog. Grisarna och hönsen får annan mat! Jag tror inte heller katterna eller hunden kommer nöja sig med detta till mat så till dem får vi fixa någon annan form av utfodring!

Efter två timmar hos Staffan så släppte vi honom fri från våra många frågor (vi kom in på vindkraftverk också, även där har han en del kunskap visade det sig!) och begav oss hem med mycket ny kunskap och många fina bilder!

Helgen därpå, dvs helgen som nyss passerat, så kidnappade jag Daniel till Gotland där vi hälsade på olika hästraser, kunniga hästmänniskor samt en liten familj med samma drömmar och visioner som vi själva! De har dock redan kommit igång med sin gård!

Behöver jag ens påpeka att vi vagt, vagt börjar ifrågasätta vårt beslut att vara kloka och vänta med att inskaffa gård tills nästa år? Men vi ska vara förståndiga!

Mer om Gotland strax!

Påskbesök på Ekoplantan

Växthusen där det redan gror massa fina saker!

I påskas var vi och hälsade på Monika och Lena som bland annat driver Ekoplantan och lite andra små projekt på deras gård strax utanför Torsås.

Gurka (har jag för mig…)

Chiliplanta

Tomaterna är redan i blom!

Fina ärtskott!

Det var ett otroligt roligt besök, jag blir verkligen så lycklig över hur hjälpsamma och uppmuntrande folk inom denna branch är! Vi fick tips på massor av saker att tänka på inför gårdsförsäljning, vad som gäller för att få kalla sina produkter ekologiska (certifiering krävs, vilket man får betala för varje år), hur getmjölk smakar (… matigt? Inte alls lika söt som komjölk, strävare i smaken och som någon sa, ”det smakar hö”), tips på att konservera grönsaker, att låta grönkålen övervintra för att få en tidig skörd och massa, massa mer!

Den fina grönkålen som redan nu stolserar i växthuset!

Vi hälsade också på deras fina höns, getter och får! Vissa rymningsbenägna, andra mer fogliga!

Getterna är bra på att röja upp lanskapet och får redan vara ute för att påbörja sitt jobb, fåren får vänta inne ett litet tag till!

Getost, getmjölk och envishet!

Efter nästan tre timmar så insåg vi att det fick vara nog för denna gång, det var ett fantastiskt första möte med dessa härliga människor! Vi fick även beröm över att vi är så strukturerade och undersöker saker och ting innan vi skaffar gården, vilket känns väldigt bra!

Stort tack till Monika och Lena för alla bra tips och massor av inspiration! Vi ses snart igen!

Praktik på Demeter-gård

Idag (fredag) var min andra dag på praktik på Solmarka Gård (bästa informationen om gården hittade jag här).

Jag fick nys om denna gård när jag besökte en annan gård (Wirbladhs) för att leta efter ställen där jag kan lära mig lite om det här med att jobba(/bo) på gård. Dagen efter åkte jag dit och fick träffa Ruth som är en av ägarna. Hon berättade om upplägget och en hel del om gården och att ha mig som praktikant var inga problem. Ruth är otroligt äkta och skön och känns som en riktig bonnmora!

mina kängor för gårdenPå gården är varje dag indelad i 4 pass: morgon, efter morgonfika, efter lunch och efter middagsfika. Vid varje pass så får alla uppgifter och sen är det bara att springa iväg och sätta igång, ungefär.

Under dessa två dagar jag varit där så har jag fyllt säckar med potatis (800 kg totalt), rensat potatis (runt 1500-2000 kg), planterat runt 400 salladsplantor, plockat ägg, flyttat ägg, omplanterat blommor och röjt vid kanten av en åker.

Säckar jag fyllt och staplat så fint! På gården finns det ett antal praktikanter (WWOF:are, ungdomar från Waldorfskolor, studenter vid diverse högskolor/universitet och .. jag) och alla pratar tyska, förutom jag. Jag har studerat tyska i 8 år och en av de otroligt få saker jag minns är en dålig mening och ”Woh ist die schule?” (vart är skolan?).

Ja, otroligt användbara meningar.. förutom på gården kanske.

Men det är lärorikt att praktisera. Gården är kommersiell, så skalan är inte riktigt rätt. Vi räknar t ex med att odla ca 300-600 kg potatis på vår gård medan Solmarka odlar flera ton.

Det som är väldigt lärorikt är att inse att det inte behövs speciellt stor yta för att vara självförsörjande. Jag & Jessica har räknat lite på det de senaste dagarna och för att vi två ska överleva så behöver vi mindre än 1 ha. Tanken på att vi letar efter en gård på runt 10 ha blir ju lite skrattretande 😉

Men vem vet om familjen växer? Och sen ska vi ju ha djur, som kommer äta en hel del.

Och som Botulf (troligen världens manligaste namn! Han är andra ägaren i Solmarka och gift/tillsammans med Ruth) påpekade förra veckan: ”om du gillar att driva företag nu, vad är det som säger att det drivet inte kommer finnas kvar sen?” (något i den stilen).

Så det är kanske bra att ha några extra hektar, ifall vi vill börja sälja lite mer än bara på gården. Kanske vill vi sälja till de närmaste butikerna? Kanske börjar vi med ehandel, men skickar bara till hushåll inom en radie av X mil?

Jag har också kommit fram till att jag vill ha kvar min bil och att jag vill även ha något sidoprojekt (på datorn/internet).

Min bil är inte världens miljövänligaste men den är otroligt kul att köra. När vi flyttar till gården så vill jag ändå känna att vi åter kan bli ”del av samhället”. Det låter lite fluffigt, men det mesta på gården kommer vara ganska skitigt. Att då kunna byta om till vanliga kläder och köra iväg i en bil (till vänner/släkt/whatever) som inte är en pickup och som inte stinker ladugård tror jag kommer uppskattas. Det kanske tom kommer kännas lite lyxigt, något jag tror man kan behöva emellanåt.

Sidoprojekt kommer nog behövas under de månader när det inte finns så mycket att göra på gården. Vi har tankar på olika projekt på/med gården, som t ex att göra egna ullkläder, att åka till västkusten och försöka göra eget salt osv, men dessa är relativt kortvariga och under vinterhalvåret så kommer vi inte ha så mycket att göra.

Och om jag inte leker med datorn lite då och då så kommer jag sakna den alldeles för mycket misstänker jag.

Kroppen är alldeles slut så det får räcka för den här gången. Ett inlägg om funderingar kring vindkraftverk borde komma upp senare i veckan. Stay tuned!

/ Da