Vinst och förlust

Som sagt så gav annonsen otroligt mycket större respons än vi någonsin vågat hoppas på. Jag tror det ringde totalt nästan 25 personer som ville sälja sina gårdar till oss. Av dessa så var en del för långt bort geografiskt, andra för långt bort standardsmässigt och vissa för långt ifrån den arealen som vi vill ha och behöver. Kvar blev fem gårdar som vi varit och tittat på. Det vi kommit fram till är att det är väldigt svårt att hitta något som är exakt rätt. Det är antagligen omöjligt och tyvärr har ingen av gårdarna vi tittat på levt upp till alla våra önskemål. Trots detta så var vi med och bjöd på en av gårdarna men den budgivningen vann vi tyvärr inte. En annan gård på Öland var väldigt fin och som låg i ett område som verkar vara toppen. Där låg dock inte gården och markerna anslutna till varandra vilket fick oss att avstå från att buda.

Med andra ord så är vi nu tillbaka på ruta ett men med lite fler referensramar kring vad vi kan få för vår tänkta budget. Det blir alltså att fortsätta leta på hemnet och i tidningar efter något som är till salu, kanske kommer vi även sätta ut ytterligare en annons om ett tag ifall inget dykt upp.

Det var förlusten då. Vinsten är att uppfödaren ringde i torsdags och åtta små valpar har kommit till världen! Av dessa så var fem stycken tikar så i början på juni åker vi upp till Värmland och hämtar hem vår valp! Vårt första djur som kommer till Daje gård, vilken ännu inte existerar som någon egentlig gård men ändå. =) Vi är väldigt glada och jag sitter och jämför hundtillbehör för hela slanten nu! 😉

Lånat den första bilden på valparna från Tjakkes hemsida.

En annons säger mer än 1000 ord

Som sagt så gav annonsen otroligt mycket större respons än vi någonsin vågat hoppas på. Jag tror det ringde totalt nästan 25 personer som ville sälja sina gårdar till oss. Av dessa så var en del för långt bort geografiskt, andra för långt bort standardsmässigt och vissa för långt ifrån den arealen som vi vill ha och behöver. Kvar blev fem gårdar som vi varit och tittat på. Det vi kommit fram till är att det är väldigt svårt att hitta något som är exakt rätt. Det är antagligen omöjligt och tyvärr har ingen av gårdarna vi tittat på levt upp till alla våra önskemål. Trots detta så var vi med och bjöd på en av gårdarna men den budgivningen vann vi tyvärr inte. En annan gård på Öland var väldigt fin och som låg i ett område som verkar vara toppen. Där låg dock inte gården och markerna anslutna till varandra vilket fick oss att avstå från att buda.

Med andra ord så är vi nu tillbaka på ruta ett men med lite fler referensramar kring vad vi kan få för vår tänkta budget. Det blir alltså att fortsätta leta på hemnet och i tidningar efter något som är till salu, kanske kommer vi även sätta ut ytterligare en annons om ett tag ifall inget dykt upp.

Det var förlusten då. Vinsten är att uppfödaren ringde i torsdags och åtta små valpar har kommit till världen! Av dessa så var fem stycken tikar så i början på juni åker vi upp till Värmland och hämtar hem vår valp! Vårt första djur som kommer till Daje gård, vilken ännu inte existerar som någon egentlig gård men ändå. =) Vi är väldigt glada och jag sitter och jämför hundtillbehör för hela slanten nu! 😉

Lånat den första bilden på valparna från Tjakkes hemsida.

Eller något åt det hållet.

Vi har börjat tröttna på att inte ha en gård. Vi vill påbörja Daje Gård nu!

Så vi satte in en annons i Barometern, Sydöstran, Östran, Land och ett antal andra tidningar. Vi tänkte att det kan ju i alla fall inte skada, dock var vi pessimistiska till att någon faktiskt skulle höra av sig.

Men oj, 4 st 5 st personer har redan hört av sig! En gård ska vi åka och titta på i morgon. Den ligger strax norr om Kalmar, i Kåremo.

En gård ska värderas på måndag, en annan får inte sin bil påställd förrän mitten på april.

Man ska inte underskatta en annons i tidningen, tydligen. Go Daje!

/ d

Jakten på gård fortsätter…

Vi hoppas ju på att det ska komma ut fler gårdar till försäljning som passar våra önskemål nu till våren. Tanken som vi har är att folk väntar med att sälja tills vårsolen är här så att allt ser sådär sprudlande härligt ut vilket får alla att buda fickorna ur sig i ren och skär vårberusning. Än så länge är det nämligen ganska ont om lämpliga gårdar.

Hitintills så har vi tittat på två gårdar i år. Problemet med de flesta gårdar vi tittat på, och som vi väl aldrig lär komma ifrån, är att där det är ett bra hus så är markerna till sällan funktionella som åkermark och där markerna är bra så är huset i ett sådant skick att man bör vara grym på renovering om man ska ta över det. Något som vi kanske inte riktigt är. Det tog oss ungefär en vecka att få upp hatthyllan i hallen efter dess att vi målat om. Eller, vi tog in en målare som målade om, dock har jag faktiskt målat om hemma ett par gånger själv vill jag bara tillägga! Det jag lärt mig av dessa gånger är att jag väldigt bestämt vägrar bredspackla en enda vägg till i hela mitt liv. Vi får se hur bra det går…

Den gården jag tittade på nu senast hade fantastiskt fina marker med långa, vackra gamla stenmurar, många märkliga små extrabyggnader (en linbastu exempelvis) och en väldigt fin granskog. Markerna har används till att odla ekologisk vall så där har man ju redan ett litet startkitt till foderproduktionen!

Huset är byggt i början på 1800-talet, vilket i sig är jättehärligt. Mindre härligt är att det renoverades senast 1963.

Planlösningen är väldigt märklig så det skulle bli extremt mycket jobb med att riva väggar och dylikt. På två våningar om totalt ca 100 kvadrat så finns bara två små sovrum exempelvis. Det finns heller ingen eldstad eller några kakelugnar, något som vi har satt ganska högt upp på vår önskelista och det enskilda avloppet kommer säkerligen behöva bytas ut vid tillträdet. Hur länge oljepannan orkar tuffa på är också något att ta med i beräkningarna då den har nästan 50 år på nacken.

Går man vidare till ladugården så är den anpassad till en gammal typ av ko-hållning. Eventuellt lite grisar och höns också men dagens krav för hästar når den inte upp till.

Vi skulle behöva bygga någon typ av lösdrift och extra sjukbox för att kunna ha hästarna där och visst kan vi väl göra det men med tanke på allt som behöver fixas i huset så känns hela gården tyvärr som ett allt för stort renoveringsobjekt för vår del.

Med andra ord, jakten fortsätter!

Vinterdvala

Även i avsaknaden av snö så går jag mer eller mindre in i en vinterdvala när det är skollov. Senast jag hade ett tre veckor långt lov (läs sysslolös ledighet) var 12 år sen. Nej förresten, längre, de sista åren jobbade jag väl på vinter- och sommarloven? Hursom så var ju alla andra lediga samtidig på den tiden. Nu jobbar folk och jag sitter hemma och tjurar över mörkret/kylan/regnet. Med andra ord är jag allmänt oinspirerad, rastlös och trist för tillfället.

Innan allt detta, i samband med att vi träffade Anna och Fredrik med sina fina Lapska Vallhundar så var vi även på besök hos Charlotte på Öland som har uppfödning av Vit Herdehund på Strandkungens kennel. Detta för att inte snöa in för mycket på en ras utan försöka vara objektiva i valet av hund. Som hos så många andra vi besökt så blev vi fantastiskt väl mottagna, både av Charlotte och hennes fyra fina tikar!

 

Ett besök som vi trodde skulle vara i en timme drog ut till nästan tre timmar! Vi fick väldigt bra kontakt med Charlotte och uppskattar hennes syn på hundar, hennes sätt att arbeta med dem och all den information och kunskap hon samlat på sig under de år som hon tränat sina hundar! Efter det har vi ju tagit ett beslut att vi vill ha de Lapska men vi kommer absolut gå på Charlottes valpkurser (och eventuellt andra kurser tids nog) när det väl blir dags!

Passivitetsträning är bra grejer!

Något jag försöker ta mig an nu under lovet är att läsa på om djurhantering och djurträning. Jag varierar den tjocka bibeln från Canis med lydnadsträning för hund med lite lättare inslag så som ”Ponnyakuten” på svtplay. Otroligt imponerande med folk som är duktiga med djur! Jag vill också! Försöker öva lite på Daniel men det funkar liksom inte. Blommorna här hemma är inte heller särskilt påverkbara av mina försök till vardagslydnad så ni förstår hur jag har det.

Förra veckan åkte jag förbi skolan och visade djuren för ett par vänner som var nere på besök. Insåg då att jag saknar att vara med dem! Djuren alltså. =) Något som känns väldigt bra. Nedan är mina två får som jag studerade i två timmar för en beteendestudie. Väldigt sällskapliga och söta!

   

Även om både jag och Daniel är väldigt målinriktade och övertygade om att gården är vad vi vill så finns ändå en rädsla hos mig att det hela är för mycket vedugns-skimrande drömmar och för lite gödsel-verklighet. Samtidigt, varför dyka ner i gödselbrunnen innan den ens finns? Är det inte bättre att fantisera om doften av nygräddade knäckebröd från vedugnen? Jag röstar för det senare även om man väl bör vara medveten om gödselbrunnens existens! Vi är ändå bra på att ha balans i det hela skulle jag säga. Daniel har massa drömmar, visioner och en stor optimism. Jag ifrågasätter, läser på och funderar kring möjligheterna. Jag tycker vi är en bra kombination!

Hursom så har vi tittat på ett ställe till här i närheten där huset var helt ok, stallet var fantastiskt med tillgång till lösdrift! Dock så låg det väldigt nära en tungt trafikerad väg vilket varken känns så fridfullt eller säkert för hund, katt eller framtida barn.

Söta unghästar fanns nu på gården vi inte ska köpa!

Marken som hörde till var betesmark som vi hade hoppats på att kunna göra om till odlingsmark. Dock så var områdena alldeles för blöta eller för steniga för detta så det är bara att fortsätta söka. Hus, stall/lada, någon maskinhall, drängstuga, huvudbyggnad, 5-6 ha åkermark, 4-5 ha betesmark/vall… Hur svårt kan det egentligen vara? Sen vill vi ju gärna ha en vedugn… och gärna ett par kakelugnar att hålla värmen med. Eget vatten, eventuellt en bäck eller liten å… lite gärsgårdar kanske… Det är väl inte så mycket att begära? Eller? =)

Planerat inför våren är i alla fall att Daniel ska fortsätta sin jägarexamen, lära sig sota skorstenar och vi båda ska gå en kurs i att bygga gärsgårdar. Jag fortsätter i skolan fram till maj då vi förhoppningsvis får hem en valp som kommer ta stor del av min tid! =D

Gården

Vi har sen ett par veckor tillbaka åkt runt och tittat på lite gårdar som är till salu. Inte för att vi ska köpa någon ännu, utan mest för att underhålla drömmen och låta fantasierna bli lite mer detaljerade.

Det har varit många bra besök då vi bland annat kommit fram till att en bäck nära boningshuset är jättefint. Det blir också en omöjlighet att vistas utomhus då även myggen älskar detta med vatten. Att mäklarbeskrivningar inte alltid stämmer överens med verkligheten är inte heller något nytt även om det vore intressant att försöka bilda en åker av ett kalhygge.

Så tack vare dessa besök har vi fått lite mer på benen kring vad vi faktiskt vill ha för typ av hus, mark, stall och läge på vår framtida gård.

Den biten är toppen. Den sämre biten är att vi hittat Gården. Den med stort G. Den som vore perfekt på nästan alla sätt och vis. Utöver faktumet att den ligger vid Flerohopp (antagligen det roligaste ortsnamnet i hela Sverige) så har den 10 ha mark, varav 4 är åker, 4 är bete efter en del röjning och ca 2 ha är skog. Två bäckar rinner genom egendomen på lagom avstånd från de två boningshusen som är helt ok. Man kan flytta in i dem med en gång. Lite finlir skulle vi vilja göra förvisso, bland annat återaktivera den gamla skorstenen och murstocken så vi kan få in en vedspis och en eller två kakelugnar!

På tomten finns massor av körsbärsträd och äppelträd. Vid den lilla uteplatsen vid manbygdsgården finns ett vindskydd uppsatt där fina vinrankor slingrade sig längst träramen. Vi kunde få russin!

I området finns mycket hästfolk också vilket vore toppen. Då kan man samköra lite när det ska tas ut hovslagare och veterinärer.

Så länge den finns till salu så finns gården på denna länk.

Men nej. Vi ska inte köpa den. Inte enbart av anledningen att den käre bankmannen som vi hade kontakt med för två veckor sedan valt att gå på semester utan att informera oss om detta, och därav inte vet om vi får ta ett lån eller inte. Sist vi hörde från honom skulle återkomma i frågan då att han fått våra kontouppgifter, gårdsuppgifterna och allt han bett om. Sedan. Tystnad. När Daniel ringde banken i fredags fick han informationen från en röstbrevlåda att bankmannen är på semester. Är det så man sköter kundkontakten på landet? Vad hände med service? Vad hände med att informera? Vill de inte ha kunder som tar miljonlån? Jag fattar inte.

Men det är inte därför vi inte ska köpa Gården. Vi ska vara resonabla och praktiska och bo ihop ett tag innan vi köper gård. Vi ska väl klara årsgränsen på förhållandet först och skaffa mer kunskap och massa annat som ska vara bra att ha pre-gård.

Men den är fin. Mycket fin.

Jag vill!

Vi fortsätter söka information och räkna på hur många hektar som vi kommer behöva. Beräkningar på djurfoder och hur mycket man får ut av olika grödor på vår tilltänkta areal. Det kluriga är att det finns väldigt skiftande uppfattningar kring hur MYCKET en gris eller ko äter. Därav har jag försökt ringa runt till folk som faktiskt sysslar med de raser som vi tänkt hålla.

Jag tycker det är imponerande med folk som verkligen snöat in på ett ämne. Detta med kor exempelvis. Idag har jag pratat med Robert som är en av de aktiva inom en förening för fjällkor från vilkas sida jag också hittat denna fina bild!

Robert verkar vara en fantastisk människa! Han har sysslat med fjällkor hela sitt liv (han är född 65) och han är 8de generationen på sin gård. Han berättade mångt och mycket för mig om koavel, om epi-genetik, om di-kor och vikten av att känna de djur man har. Tyvärr ligger hans gård uppe i Norrbotten vilket antagligen betyder att vi inte kommer kunna besöka honom och hans 40 fjällkor. Han har dock lovat mig att skicka kontaktuppgifter till olika bönder som han känner i Stockholms-området och i Kalmar-trakten så vi kan åka ut och ”känna på” det hela!

Det finns verkligen en genomgående tråd av välvilja och uppmuntran hos alla de bönder och lantbrukare som vi varit i kontakt med vilket är så roligt!

Jag vill också bli en av dem! En av de som kan hjälpa förvirrade små stadsbor som får för sig att sluta stödja de stora produktionsföretagen. En av dem som går ut på morgonen för att möta en bräkande tacka och släppa ut henne på bete. En av dem som blir buffad på av kon som otåligt väntar på att bli mjölkad. En av dem som svarar glatt i telefon och tar emot skolklasser som vill lära sig hur maten hamnar på hyllorna i butiken.

En av dem som undrar vad man gjort för val då man går till ladugården genom ett yrväder av blöta stora snöflingor. När händerna blir nerkylda av väta då man utfodrar djuren och man halkar i kodyngor. Med tjattrande höns kring fötterna och måttligt hjälpsamma grisar som glor på en när man mockar hönshuset.

En av dem som släpper ut lammen i maj när marken torkat upp och kalvarna får bege sig ut för första gången, nyfikna och sprittande av liv. En av dem som vet när det är dags att så och en av dem som ser på jorden vilken typ av gröda som trivs bra där! En av dem som slår hö och vallar får. En av dem.

Jag vill kunna så mycket och jag vill kunna det nuuu! Det lovande är att det finns så många människor med så ofantligt mycket kunskap som gärna delar med sig av den. Så under tiden, innan gården blir verklighet, så får vi suga till oss så mycket lärdomar som möjligt. Sen, när flytten skett, då kan vi äntligen börja lära oss genom våra egna misstag! 😉