Bygga gärdsgård

Vi går som sagt en kurs i att bygga gärdsgårdar nu också, det hör ju självklart hemma på en gård!

Gärdsgård som jag varit med o byggt!

Teorin bakom byggandet tycker jag inte är särskilt märkligt, man ser en gärdsgård och det krävs inte något mästerintellekt för att räkna ut hur de byggs. Däremot är det ju alltid småsaker som man lätt missar om man skulle försöka sig på det hela själv, som med så mycket annat. Därför känns det väldigt bra att gå denna kurs, man provar och gör sina misstag på någon annans grejer och så får man till det perfekt hemma på gården!

Man använder alltså inga spikar, skruvar eller ståltrådar när man gör en äkta gärdsgård.

Enestörarna

Stakarna/störarna, dvs pålarna som slås ner i jorden, är kraftiga en-påkar som bör vara ca 2 meter långa, men gärna i varierande längder så det ser ”äkta” ut, inga färdigsågade saker från Bauhaus! Diametern på den tjockaste delen bör vara mellan 5-10 cm och man ”barkar” dem längst tre sidor, man hyvlar alltså bort barken, från topp till botten, på tre sidor. Den biten som man hyvlar bort bör vara 2-3 cm och man gör detta för att träet ska torka snabbare samt att inte insekter ska bygga bon under barken och äta upp träet.

Änden på enestaken, den tjockaste delen ska vässas eftersom det är den som ska ner i marken. Man bör
behandla änden så den inte ruttnar för fort i jorden. Det finns olika tekniker, man kan elda dem, sk kolning, eller så kan man doppa dem i tjära, träolja eller spillolja. Det sista är då inte lika miljövänligt som de tidigare. Tjära är dock känt för att locka till sig vildsvin vilket kan vara bra att ha i åtanke… De slås ner 30-40 cm, eller tills de sitter fast.

Slanorna, dvs de som ligger längst med gärdsgården i nån 30-gradig lutning eller därikring, består av undertryckt gran. Det är alltså granar som inte kommit till sig att växa lika stort som sina intilliggande syskon. De är alltså ca 60 år gamla men har en diameter på ca 10-13 cm. Eftersom de växer långsammare blir de mer kompakta och håller därför mycket bättre. Man har olika längder på dem mellan 2,5-5 meter. Det är bra att använda 6-9 höjder så man får lite variation. Ju grövre och längre slanor desto färre behövs. Lättaste sättet att få tag på undertryckt gran är genom att kontakta skogsägare som ska slutaavverka. De vill sällan ha de små granarna och därför blir de bara överkörda av de stora maskinerna.

Slanorna barkas för att torka bättre och inte ge skydd för skadedjur.

Verktyg för att barka

Man barkar även slanorna på samma sätt som med stakarna.

Vidjorna, de som man knyter ihop stakarna med, består även de av gran. Man ska klippa dessa grankvistar samma dag som de ska användas annars torkar de och blir svårare att använda. De ska vara 1,5-2 meter långa och man ska ta kvistar som hänger nedåt, de som strävar uppåt är för hårda och knäcks lätt när man börjar tvinna dem. Man ska heller inte använda grenar som bildar ett Y eftersom de knäcks där förgreningen börjar.

Vidjorna, avkvistade och klara att värmas.

Man tar bort alla kvistar utom de sista 15 cm.

Först när man har allt detta klart så börjar man med att spetta upp hål för stakarna. De ska vara djupa och breda hål som man sen stöter ner staken i så den sitter fast ordentligt. Man ska undvika att använda hammare eftersom det kan finnas sten i marken och då kan man göra sig illa om man använder hammare. Man sätter ner stakarna två och två med ca 10 cm dem emellan. Ta en grov stake på ena sidan och en smalare på den andra. Vid nästa stakpar, som sätts 1 meter längre bort, så byter man plats på den grova staken och den smala så inte alla grova stakar hamnar på samma sida av staketet.


Stakarna sätts så att de lutar lite utåt och bildar ett V för att det ska bli stabilare när man sedan binder ihop dem.

Ta ett snöre från det första stakparet och dra ut den linje som du vill att gärdsgården ska följa. Sätt sedan upp alla stakpar med ca 1 meters mellanrum, ju tätare stakarna står desto stabilare blir gärdsgården. För att öka stabiliteten ytterligare så sätter man dit stöttestakar. Dessa placeras med ett mellanrum av 5-6 stakar och går mellan stakar och slanor, ju högre upp desto bättre men alltid under en slana. Man sätter stötten på varannan sida av staketet hela tiden för att få bättre stabilitet. De går ut ca 60-70 cm från själva gärdsgården och sätts lite framför staken så stöttestaken och slanorna bildar ett något skevt uppochnedvänt V.

Man börjar med paret längst bort och sätter en vidja ca 15 cm upp på stakarna. Vidjorna värms ett tag över eld för att bli mjuka nog att tvinna. Det tar ca 10-15 min för vidjorna att värmas upp men det är bra att hålla koll på dem. Allt beror ju på hur högt ovanför elden de värms och hur tjocka de är. De ska givetvis inte brinna. Kursledaren David Eriksson har en gammal oljetunna som han mycket smidigt värmer dem i.

Vidjorna värms, använd HANDSKAR när de tvinnas!

När man fäster vidjan så är tvinnandet det huvudsakliga för att de ska hålla bättre och inte torka sönder. Det ska dock inte tvinnas för mycket utan man får se till att vidjan hela tiden tvinnas och snurras runt stakarna under ett jämnt tryck. När man håller på med de varma/ljumna vidjorna så har man handskar, de bränner annars lätt sönder huden. Det är bra att värma ca 3 st åt gången, hinner de kallna innan man tvinnat och fäst dem så knäcks de. Man håller i den yttersta spetsen och lägger vidjan runt staken längst bort ifrån sig och sedan så drar man spetsen mot sig samtidigt som man tvinnar grenen med andra handen.

När den grönskande biten kommit fram till den sidan som man tvinnar så snurrar man in den i grenen och snor om den andra staken. Man tvinnar och slår ytterligare ett varv runt stake nr 1 så det bildas en åtta, sett ovanifrån, på en åtta på en åtta. Efter ett/två varv av åttan så drar man i vidjan så att störarna blir raka.

Man drar hårt som attan. Sedan fortsätter man dra åt samtidigt som man tvinnar och fortsätter göra åttor. När vidjan är slut så tvinnar man den hela vägen ut och stoppar sedan ner stumpen i ett av hålen som bildas i åttan.

Sedan låser man vidjan genom att slå ihop den med baksidan av en yxa så att varje varv ligger väldigt tätt.

När man gjort den första vidjan så placeras en slana med den grövsta änden uppåt ovanpå denna vidja och  sedan låter man den löpa diagonalt nedåt så den hamnar straxt ovanför marken ca 20 cm bortom nästa stakpar. Där lägger man en knytnävsstor sten som slanan får vila på, ligger den mot marken så ruttnar den snabbt.

Efter detta så knyter man en ny vidja ca 5-10 cm ovanför slanan på stakpar nr 1 samt en vidja i samma höjd som den första vidjan (dvs ca 15 cm upp från marken) fast på stakpar nr 2. Nästa slana vilar alltså även denna med den grövsta delen uppåt (liksom alla slanor kommer göra) på vidjorna på stakpar nr 1 och 2 och kapas 20 cm efter stakpar nr 3 där spetsen vilar mot en sten.

Så är det bara att fortsätta, man brukar normalt ha ca 6 slanor i höjd. Det första stakparet kommer ha vidjor för varje slana men sedan så vilar de bara på en vidja vid varannat stakpar. Varje stakpar kommer alltså få 3 vidjor och dessa sätter man på samma höjd på det ser bra ut.

När man kommer så långt att man börjar gå framåt istället för endast uppåt med slanorna så lägger man den högsta punkten på slanan mellan stakparen och försöker hålla samma avstånd mellan varje slut på slanorna som det är mellan stakarna. Här kan slanorna bli för korta för att nå ned till marken och då lägger man dem omlott så att de smala ändarna möts på mitten, då upplever man inte att slanan är ojämn i sin tjocklek.

Ungefär så långt har vi kommit än så länge. Nästa kurstillfälle är på lördag och då ska vi lära oss göra avslut och grindar, hoppas på fint väder!

/Jess

2 reaktion på “Bygga gärdsgård

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *